Den 11 januari 2019 var det svenska valet över sedan länge.

Regeringsförhandlingarna drog ut på tiden, men denna dag hade Socialdemokraterna, Centern, Miljöpartiet och Liberalerna äntligen lyckats enas över blockgränsen om en politik för Sverige. Nu hade de just presenterat en överenskommelse i ett långt dokument som de kallade Januariavtalet.

Jag deltog i en tv-debatt om vad som nu skulle komma. Och självsäkert drog jag till med det som verkade uppenbart:

”Vi kan konstatera att blockpolitiken nu är död”, sa jag.

Aftonbladets kommentator Lena Mellin kontrade:

”Det har jag hört så många gånger. Det tror jag inte alls.”

Avtalet missade välfärden

Naturligtvis fick hon rätt.

I eftertankens kranka blekhet, som det heter, kan vi se att avtalstexten på ett centralt område totalt hade misslyckats med att få ihop de disparata viljorna. Det var avtalets text om det finaste vi har, vår generella välfärd.

Välfärden skulle fortsatt vara skattefinansierad. Men privata företag skulle även fortsättningsvis få slakta välfärden och göra den ojämlik och därmed kunna ta ut mer pengar som vinst.

Tidigare skandaler, som Caremaskandalen där privata äldreboenden vägde åldringarnas blöjor för att kunna dra ned på blöjinköp och öka vinsten, godtogs som kvalitetsribba för hela välfärden.

Norges lösning inspirerar

I dag kan vi konstatera att vårt grannland Norge har gått igenom en liknande utveckling och en liknande debatt.

I Norge ledde dock protesterna till att en statlig utredning tillsattes som nyligen slog fast att vinstuttagen har haft negativa följder och att de både kan och bör fasas ut.

Om politikerna vill.

Den norska utredningen visar att kommersiella företags vinstmaximering i skattefinansierad välfärd har påverkat hela välfärdssektorn negativt, även de skolor, äldreboenden och den sjukvård som fortsatt drivs av det allmänna.

Sverige halkar efter

Detta trots att de privata inslagen i Norge bara är runt 7 procent, medan de är över 20 procent i Sverige.

Liknande fakta har visats i Sverige, genom hyrläkarsystem, privata sjukförsäkringar och den extrema segregation som skapats när skolkoncerner förvandlat utbildning till en marknad.

Utredningen tillsattes av den norska socialdemokratiska regeringen 2022. Den lade sitt slutbetänkande i september 2024.

Inom svensk opposition har utredningen uppmärksammats. Bland annat översatte Arena Idé utredningen för att ge den större spridning.

Men att avskaffa vänstuttagen är bara ett första steg.

Det som sker när Tidöregeringens tredje förödande statsbudget nu fortsätter att urholka vård, skola och omsorg under 2025 är i längden ett ännu större hot mot vår generella välfärd än vinstuttagen.

Privat välfärd hotar alla

Med dagens extrema nedskärningar i välfärden ser vi nämligen hur Tidöpartierna tvingar fram en förändring av välfärdens grundläggande finansiering. Vi går från en skattefinansierad välfärd till en privatfinansierad välfärd.

Det som naturligtvis hägrar på andra sidan för de privata välfärdsföretagen är ett system med privata försäkringar i stället för skattefinansierad välfärd, ett system liknande det som finns i USA.

Vi har då rört oss ännu längre bort än i dag från den generella välfärden, där vård och omsorg ges efter behov och inte efter plånbokens storlek.

Ett nödvändigt andra steg

Att gå Norges väg och stoppa marknadiseringen av välfärden är alltså både bra och nödvändigt. Men det är bara ett första steg.

I steg två måste vi restaurera den urholkade välfärden och stoppa Tidöpartiernas just nu pågående oerhörda slakt av det bästa Sverige har, vår generella välfärd.