Teknikarbetsgivarna: Ta bort kortad arbetstid för industrins anställda

LO utreder nu hur arbetsveckan för svenska anställda ska bli kortare. Samtidigt diskuterar Socialdemokraterna en lagstadgad arbetstidsförkortning.

– I industrin har vi hanterat arbetstidsförkortning och löneökningar som en helhet. Men nu är anden ur flaskan, arbetstidsförkortning på politisk väg är ett reellt hot. Vi kan inte leva med en sådan risknivå, säger Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin.

Därför begärde Teknikföretagen en avveckling av de system för arbetstidsförkortning som industrins anställda redan har när arbetsgivarna i dag lämnade över sina yrkanden i avtalsrörelsen till IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer.

– Vi kan inte riskera att en lagstadgad arbetstidsförkortning med bibehållen lön adderas till den avtalade arbetstidsförkortning vi redan har. Det skulle vara helt ohållbart.

IF Metalls ordförande Marie Nilsson tycker att Tomas Undin är alltför drastisk när han kräver avveckling av arbetstidsbanken i teknikavtalet.

– Vi tycker det är en överreaktion. Samtidigt är det väl ett inlägg i debatten. Tomas Undin får förklara i kommande förhandlingar hur han tänker.

Marie Nilsson anser att det vore kontraproduktivt att avveckla tidbanken när arbetsgivarna och facken i industrin är överens om att arbetstidsfrågan hellre ska regleras i kollektivavtal än i lag.

– Vi tycker att frågorna om arbetstid hör intimt ihop med lönebildningen och bör förhandlas tillsammans.

Motverka politikerna

Det yrkande som Teknikföretagen nu lagt är dock inte fullt så drastiskt som det kan låta.

Vad arbetsgivarna vill ha är en mekanism som gör att om lagstadgad arbetstidsförkortning införs ska de anställdas arbetstidsbanker (och i andra hand deltidspensionen) minska i motsvarande grad, förklarar Teknikföretagens biträdande förhandlingschef Anna Nordin.

– Exakt hur detta ska utformas är inte klart, det får vi förhandla om, säger Anna Nordin.

Arbetsgivarnas bud kan ses som politiskt: Det är ett sätt att balansera en politiskt bestämd arbetstidsförkortning vid en eventuell rödgrön valseger 2026. Men Anna Nordin säger att det handlar om omsorg om företagen:

– Vi behöver säkra att de inte drabbas av dubbla arbetstidsförkortningar.

Kontona för arbetstidsförkortning för industrins anställda har alltså byggts ut steg för steg sedan 1990-talet. Varje steg har betalats genom att de anställda har avstått från löneökningar.

Till detta kommer avsättningar till deltidspension, som inleddes 2013, och nu har byggts ut så mycket att stålverksarbetare, gruvarbetare med flera har en reell möjlighet att trappa ner i slutet av arbetslivet. Båda systemen är mycket populära bland de anställda.

Om de avtal som industrins anställda får till våren blir en blandning av löneökningar och slopad arbetstidsförkortning kan de bli svåra att använda som vägledning, ett så kallat ”märke”, för den övriga arbetsmarknaden.

– Det är en besvärlig timing på de olika frågorna. Den sittande regeringen verkar inte för förkortad arbetstid, och Socialdemokraterna har ännu inget kongressbeslut om att göra det, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

– Den oro som Teknikföretagen signalerar handlar om vad det politiska systemet gör, inte deras motparter. Men det är svårt för arbetsgivarna att få några svar innan märket ska sättas.

Facken kräver 4,2 procent

Inte oväntat anser Teknikföretagen att utrymmet för löneökningar är mycket litet, men arbetsgivarna lägger inte något bud i siffror.

Facken i industrin står fast vid de krav de lade fram i början av november. Det betyder löneökningar med 4,2 procent i ett ettårigt avtal och en fortsatt utbyggnad av systemen för arbetstidsförkortning som industrins anställda har sedan länge.

Men när IF Metalls ordförande Marie Nilsson preciserade kraven för verkstadsarbetarna begär hennes förbund inte mer tid till arbetstidskontona (som ger möjlighet att vara ledig här och nu), utan ökad avsättning till deltidspensionen, som gör att man kan gå ner i arbetstid efter 60 eller 62 års ålder.

– Vi ser även deltidspensionen som en arbetstidsförkortning, även om den läggs i slutet av livet, säger Marie Nilsson.

Facken inom industrin kräver också att deltidsanställda ska få samma ersättning när de jobbar utöver sitt vanliga schema som heltidsanställda får för övertidsarbete. I industrin är deltid och mertid dock ganska ovanligt.

– Att vi ändå driver kravet handlar självklart om solidaritet med anställda i handeln och andra branscher där deltidsarbete är vanligare, säger Marie Nilsson.

För tjänstemannafacket Unionen är mertidsfrågan viktigare. Men inte främst för tjänstemännen i industrin.

– Vi ser det som en hygienfaktor att våra kollektivavtal inte är diskriminerande, vilket EU-domen visar att de faktiskt är idag. På våra kollektivavtal med Svensk Handel är frågan viktigare. Särskilt för anställda på Systembolaget, säger Unionens ordförande Peter Hellberg.

Butiksanställda på Systembolaget organiseras av Unionen. Bland den finns, precis som i butiker på LO-facket Handels avtalsområde, många som är anställda på deltid och fyller på med extra arbetspass när det finns möjlighet.

Fotnot: Fackens lönekrav innebär att en verkstadsarbetare med genomsnittlig lön, 34 000 i månaden, får en löneökning med 1 428 kronor. Snittlönen för en arbetare i verkstadsindustrin låg på 32 700 kronor 2023. För att få en aktuell siffra har Arbetet räknat upp snittlönen med 4 procent – så mycket har lönerna har stigit i privat sektor det senaste året.