”Tjänstepensionen räddar kvinnor från fattigdom – inte tvärtom”

REPLIK. Åsa Lindestam och Ylva Thörn från PRO, samt Lina Stenberg från Jämställdhetsinstitutet lyfter i sin debattartikel flera viktiga åtgärder för att förbättra kvinnors pensioner och minska den ekonomiska ojämlikheten mellan könen. 

Jag håller med dem om vikten av ett förebyggande och hållbart arbetsmiljöarbete, samt en rimlig bemanning i kvinnodominerade yrken. Det är viktiga faktorer för en mer jämlik arbetsmarknad.

Däremot håller jag inte med om resonemanget som debattörerna för framom att tjänstepensionen skulle vara ”den största boven” när det gäller ekonomisk orättvisa.

Tjänstepensionen mycket viktig

Tvärtom utgör tjänstepension en mycket viktig del av den totala pensionen. Och den har ökat alltmer i betydelse för alla pensionärer och gör att många kvinnor hamnar över gränsen för fattigdom.

Å ena sidan lyfter debattörerna fram tjänstepensionens betydelse för pensionärernas ekonomi. Å andra sidan menar de att dess nuvarande utformning bidrar till att kvinnor löper större risk än män att hamna i fattigdom som äldre.

Här framstår deras argumentation som motsägelsefull och kräver en tydligare förklaring.

En central målsättning inom Sveriges jämställdhetspolitik är ekonomisk jämställdhet, där kvinnor och män ska ha lika ekonomiska förutsättningar – både vad gäller lika lön för lika arbete och möjligheten till ekonomisk trygghet under pensionsåren.

Grundprincipen i både det allmänna pensionssystemet och tjänstepensionen är att pensionen baseras på den sammanlagda förvärvsinkomsten under arbetslivet. Detta innebär att skillnader i inkomster mellan män och kvinnor under yrkeslivet avspeglas i pensionerna.

Fler orsaker till pensionsgapet

Skillnaderna har flera orsaker. Kvinnor…

…tar ut merparten av föräldraförsäkringen, vilket ofta följs av deltidsarbete under många år.

…bär det huvudsakliga ansvaret för obetalt hemarbete och omsorg om barn och äldre släktingar.

…riskerar som en följd av detta högre sjukfrånvaro, långsammare löneutveckling och lägre intjänade pensionsrätter.

De största skillnaderna i pensionsintjäning uppstår mellan åldrarna 35–55, alltså under småbarnsåren, då kvinnors dubbelarbete och ansvarstagande påverkar både karriärmöjligheter och hälsa negativt.

Högskoleutbildade kvinnor sticker ut

Särskilt utsatta är medelinkomsttagare bland kvinnor. Lärare, sjuksköterskor och redovisningsekonomer – ofta högskoleutbildade och med löner i intervallet 35 000 till 45 000 kronor i månaden – hamnar under, eller långt under, en kompensationsgrad på 60 procent i det allmänna pensionssystemet.

Det är en grupp som sällan får tillräcklig uppmärksamhet i debatten.

Under lång tid har jag drivit frågan om jämställda pensioner och lanserat flera förslag som kan minska könsskillnaderna, bland annat ökad andel premiepension och en utvidgad möjlighet till löneväxling.

Pensionsmyndighetens rapport för mer jämställda pensioner ger också exempel på jämställdhetsåtgärder som efterlevandeskydd för inkomstpension, möjligheten att dela inkomstpensionsrätt, låta sambor med barn överföra premiepensionsrätt och att se över avgiften vid överföring av premiepensionsrätt.

Normerna största boven

För att åstadkomma verklig förändring måste vi rikta fokus mot de grundläggande orsakerna till problemet. Här träffar debattörerna rätt när de lyfter förutsättningarna på arbetsmarknaden, men tyvärr missar de målet när de utser tjänstepensionen till huvudorsaken.

Vi saknar ett tydligare jämställdhetsperspektiv när det kommer till normerna i samhället kring föräldraansvar och obetalt arbete i hemmet – faktorer som bidrar till skillnader i inkomst och – i förlängningen – pension mellan män och kvinnor.

Slutligen, för att verkligen värdera hela pensionen och ge individen större makt över sin ekonomi, krävs det reformer som inkluderar tjänstepension och privat pensionssparande.

Även om vi ser en gradvis minskning av pensionsklyftan mellan könen, är det viktigt att inte förlora fokus på de stora utmaningarna. Det handlar om att minska det ofrivilliga deltidsarbetet, att lönebildningen fungerar mer jämställt och att ansvaret om barn fördelas lika mellan könen.

• Shoka Åhrman

  sparekonom och strateg SPP