ESSÄ. I USA lever och dör folk beroende på den privata sjukförsäkringens outgrundliga vägar. Och när en vd för ett av de försäkringsbolagen avrättas på öppen gata i New York firar det amerikanska folket. 

Varför sörjer ingen Brian Thompson?

Klockan 5 på onsdagsmorgonen lämnar en man lobbyn till vandrarhemmet HI New York City Hostel på Upper West Side. Han är iklädd en kaki eller eventuellt grön jacka med kapuschongen uppfälld och munskydd. Under armen har han ett batteri till elcykel. 

Mannen tar sig till Midtown, där han stannar på en Starbucks och köper kaffe, en flaska vatten och två proteinbars och går till närliggande New York Hilton Midtowns norra entré. 

Efter några minuter, klockan 6.44 på morgonen, kommer UnitedHealthcares VD Brian Thompson gående mot hotellet. 

Mannen som väntat på honom drar upp en pistol med ljuddämpare och skjuter honom med flera skott. Vapnet låser sig, och han lossar det och fortsätter sedan att skjuta Brian Thompson, innan han flyr platsen på en elcykel som väntar på en gränd i närheten. 

Skrivet på hylsorna till kulorna är orden “Delay”, “Deny” och “Depose”.

Man gissar att det är inspirerat av boken ”Delay, Deny, Defend” med undertiteln ”Why Insurance Companies Don’t Pay Claims and What You Can Do About It.”

Dödandet som ett formlöst annat

Det pågående folkmordet i Gaza har blivit som ett vitt oljud i det amerikanska samhället. 

Dödandet är något formlöst annat som pågår någon annanstans, medan amerikanska politiker säger något alltmer världsfrämmande om “gisslan”. 

Under förr Trump-eran tog presidenten själv på sig äran för den avrättade antifascisten Michael Reinoehl, och Kyle Rittenhouse som mördade två Black Lives Matter-demonstranter har blivit en politisk influerare. 

Ändå tas det amerikanska etablissemanget på sängen över den folkliga glädjen över mordet på en sjukförsäkrings-vd.

Använt AI för att neka ersättning

Efter mordet fylls sociala medier med historier om hur UnitedHealthcare nekat ersättning till behandlingar, och hur det har påverkat olika människors liv. 

“Jag fick avslag för min operation två dagar innan den skulle utföras”, “Jag fick nej på min bröstcanceroperation”. 

I kölvattnet på mordet kommer det fram att en grupptalan mot företaget hävdar att UnitedHealthcare använder en AI-algoritm för att systematiskt förneka ersättning till patienter med svåra skador. 

I stämningsansökan står det att företaget avskriver läkarutlåtanden trots att algoritmen har 90% felfrekvens, och att den gör detta för att försäkringsbolaget vet att bara 0.2 procent överklagar besluten, resten avbryter vård eller betalar ur egen ficka. 

Nästan alla har upplevt avslag

Medan det USA-stödda folkmordet i Gaza förblir en abstraktion för många amerikaner, har nästan alla som bor här upplevt avslag på ersättning från sin sjukförsäkring. 

Många har direkta erfarenheter av att förnekas medicin eller operationer, andra har förlorat sina hem eller skuldsatt sig för livet. 

Man har släktingar som valt bort dyr vård, i rädsla för att skuldsätta sina familjer och som har levt med svåra smärtor eller dött i förtid. 

Man har vänner som tvingats amputera en lem för att de inte vill ringa en dyr ambulans. 

Försäkringsbolagen tjänar pengar på att avslå sjuka människors behov – människor som betalat hundratusentals kronor för sin försäkring. 

Det är profit skördad av lidande och död, eller som David Sirota uttrycker det “death by spreadsheet”. Avrättning genom Excel-ark. 

Förra året tjänade Brian Thompson 10 miljoner dollar, över 100 miljoner kronor. 

Flexibel syn på liv

Visst är det lätt att spotta ur sig floskler om alla livs okränkbara värde och speciellt lätt har det varit för andra män med makt att utan reservationer fördöma mordet på Brian Thompson. 

Samma män har ofta en mer flexibel syn på barn som varje dag mördas av Israel. Och när man pratar om vilka skyldigheter sjukförsäkringsföretag har gentemot de kunder vars liv de förvaltar, ja då blir det genast väldigt komplicerat. 

Mordet på Brian Thompson har därför blivit något så unikt i samtiden som en moralfilosofisk debatt som pågår i hela det amerikanska samhället.  

Den handlar om olika sätt att döda människor på. Synliga eller osynliga, lagliga eller olagliga, konkreta eller abstrakta.

Är det värre att skjuta ner någon på öppen gata, än att inkassera miljonbonusar på att förneka sjuka människor vård?

Skadeglädje i kölvattnet av ett mord

Att det finns en yttervänster som firar att nekrokapitalister inte får pensionera sig kommer nog inte som en överraskning för någon. 

Men bredden i skadeglädjen som har drabbat landet har tagit företags-USA på sängen. Av den schism som råder mellan vänstern och liberalerna märks inget i trådarna om mordet. 

Alla hjälps åt och gör memes, skriver debattartiklar och delar historier om varför just dem inte känner någon sympati med familjen Thompson. 

Journalisten Julie Carrie Wong postar bild på Bluesky från en julmarknad där en medelålders kvinna som säljer egentillverkade keramikörhängen gjort en display med orden Deny, Defend Depose. 

Och när högertrollet Ben Shapiro i sin Youtube-kanal avslöjar att “den ONDSKEFULLA revolutionära vänstern firar mord”, får han svar av sin egen publik att de är på vänsterns sida i den här frågan.

Harris borde pratat om sjukförsäkringarna

Demokraterna vill helst glömma Bernie, men om Kamala Harris hade gått till val på allmän sjukförsäkring så hade hon varit USA:s nästa president. 

Vi betalar ungefär tio procent av vår inkomst till sjukförsäkringarna i USA och får ändå inte den vård vi behöver. 

Nu är det i stället republikanerna som tar över landet, och med Trump följer affärsvärldens elit i form av Elon Musk, David Sacks och Vivek Ramaswamy. 

Tech-moguler från en värld som helt öppet vill bygga parallellsamhällen där tech-arbetare är en utvald elit. 

När försäkringsbolaget Anthem – i ett nästan magiskt feltajmat beslut – i samma veva som mordet meddelar att de ämnar att sluta schablon-ersätta narkos vid operationer som pågår längre en bestämd tidsram i vissa stater. Då fylldes sociala medier med bilder och namn på ledningsgruppen.

Nästa dag meddelades att policyn dras in.

Rättvisan känns väldigt långt bort

För att förstå varför man firar ett mord i USA, måste man förstå hur långt bort rättvisa i andra arenor än gatan känns för de flesta amerikaner. 

Vi har en radikalkonservativ högsta domstol som fattar radikala beslut tvärs emot folkets vilja. 

Frågorna som amerikanska folket brinner för saknas på valsedlarna. Och medan polisen använder alla resurser i sin arsenal för att finna Brian Thompsons mördare, förblir de flesta mord, de med okända mordoffer, olösta. 

I ett förråat USA, där ingen tror på rättvisa, firar vi när profitörer skjuts ihjäl på gatan. Det finns ett före och ett efter den insikten.

Skytten arresteras

Strax efter att jag skrivit färdigt den här texten arresteras den misstänkte skytten på McDonald’s i Altoona, Pennsylvania. 

Luigi Mangione är långt ifrån en vänsterxtremist, på hans X-konto har han retweetat Peter Thiel, oroat sig över fallande födslotal i Japan och hajpat ChatGPT. 

Men på hans headerbild syns en röntgenplåt av en ryggrad med spikar. 

Ytterligare ledtrådar till Mangiones radikalisering återfinns på hans GoodReads-konto där han loggat fyra olika böcker om ryggsmärtor. 

Smärta är både radikaliserande och tvärpolitisk.