”Pensionsgapet – den svenska modellens mörka baksida”
Tjänstepensionerna är den stora boven till varför det skiljer 27 procent i pension mellan män och kvinnor, skriver PRO och Jämställdhetsinstitutet.
Det finns en oskälig ekonomisk orättvisa i Sverige som det pratas alldeles för lite om. Det handlar om de ojämställda pensionerna och i synnerhet om tjänstepensionerna.
Att det finns ett lönegap mellan kvinnor och män är många medvetna om. Enligt Medlingsinstitutet tjänar kvinnor 90 procent av männens löner. Men att gapet nästan är tre gånger större – 27 procent – mellan svenska pensionärer beroende på kön, det pratas det sällan om.
Analys av Jämställdhetsinstitutet
I Danmark är pensionsgapet bara åtta procent och på Island fem procent. Sverige är sämst i Norden på jämställda pensioner. Det är inget att stoltsera med i ett av världens mest jämställda länder.
En stor del av pensionsgapet kan spåras till tjänstepensionerna, alltså den pension som fack och arbetsgivare kommer överens om. Tio procentenheter av pensionsgapet kommer från tjänstepensionerna, som alltså inte bara speglar utan förstärker den ekonomiska orättvisan. Detta är ett strukturellt problem som inte längre kan ignoreras.
PRO, som är en feministisk organisation, vill uppmana arbetsmarknadens parter att ta den här frågan på allvar inför kommande avtalsrörelse. Vi har därför bett Lina Stenberg på Jämställdhetsinstitutet att analysera och ta fram förslag som kan göra att de avtalade pensionerna bidrar till målet om ett jämställt och jämlikt samhälle.
Svenska modellens mörka baksida
Kvinnor, och särskilt lågavlönade kvinnor, drabbas hårdast av tjänstepensionernas konstruktion. De har arbetsmarknadens lägsta löner, de högsta sjuktalen och har i störst utsträckning deltidsanställningar och otrygga arbetsvillkor. Med dagens system är det denna grupp som har störst risk för att bli fattiga pensionärer.
Tjänstepension har stor betydelse för många pensionärers ekonomi. Men i sin nuvarande form gör tjänstepensionerna att kvinnor i högre utsträckning än män riskerar fattigdom som äldre. Detta är den svenska modellens mörka baksida, något arbetsmarknadens parter behöver ta ansvar för att åtgärda.
En viktig slutsats av vårt arbete med jämställda tjänstepensioner är att den allmänna pensionen måste förstärkas. Det är inte rimligt att parterna ska ta ett växande ansvar för vad som i grunden är ett statligt ansvar.
Så kan tjänstepensionerna förbättras
Det är inte heller rimligt att lågbetalda grupper ska tvingas avstå lön och bättre arbetsmiljö för att förhandla fram en tjänstepension som räcker för att de ska undvika fattigdom som pensionärer.
En ordentlig allmän pension ger alla en dräglig materiell standard som äldre och det ger parterna möjlighet att förhandla om andra viktiga förbättringar.
I det kunskapsunderlag som vi har tagit fram finns en rad förslag som kan förbättra tjänstepensionerna ur jämställdhetssynpunkt. För PRO är det viktigt att den här aspekten av tjänstepensionerna blir belyst. Vi överlämnar nu rapporten med förhoppningen att både fack och arbetsgivare eftersträvar att hitta kloka lösningar i den kommande avtalsrörelsen.
Här finns en möjlighet att bidra till att Sverige blir det jämställda land som vi vill att det ska vara, även för pensionärer.
