Nu väljer Seko att ställa sig bakom LO:s samordning
Seko hakar på LO-förbundens gemensamma avtalskrav - trots att man först sa nej till beslutet. 12 av 13 medlemsförbund ingår därmed i samordningen. Bara Transport står utanför.
–Det är svårt att driva egna frågor utanför samordningen, kommenterar Sekos ordförande Gabriella Lavecchia.
Gabriella Lavecchia, Sekos ordförande.
Service- och kommunikationsfacket Seko reserverade sig mot beslutet när LO:s förbund i oktober antog gemensamma avtalskrav inför nästa års förhandlingar. Motiveringen var att samordningen inte innehåller skarpa krav på kortare arbetstid. I dag, fredag, meddelar förbundet att man trots allt valt att ingå i samordningen.
– Av erfarenhet vet vi att det är svårt att som enskilt förbund driva egna frågor som ligger utanför LO-samordningen, i synnerhet frågor som är kopplade till låglönesatsningar, säger Sekos ordförande Gabriella Lavecchia i sms till Arbetet.
”Styrkebesked”
Med Seko med på vagnen är Transport det enda av LO:s 13 förbund som står utanför de samordnade kraven om löneökningar på 4,2 procent, låglönesatsning och höjd ersättning för mertid. LO:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä ser det som ett styrkebesked.
– Med en sån här samordning får vi ordning på lönebildningen och kan se till att alla får vad vi har ställt krav på. Det är jättebra att även Seko är med, de behövs i den här samordningen, säger han.
Kritiserar industrins märke
Transports motivering till att stå utanför samordningen är lönekraven på 4,2 procent är för låga.
Förbundets ordförande Tommy Wreeth är kritisk till att industrin ska sätta lönenormen för hela arbetsmarknaden. Han pekar på att lokala förhandlingar, och i vissa fall bonus, ger industrins anställda chans till löneökningar utöver ”märket”, medan Transports medlemmar sällan kan få ut mer än tarifferna i deras avtal anger.
– Hade märket tydligt varit ett golv och inte ett tak hade det varit bättre för oss alla, säger Tommy Wreeth.
Transport stod utanför LO-samordningen även 2023. Förbundet tecknade då kollektivavtal som enligt facket i vissa fall innebar löneökningar utöver märket – trots att arbetsgivarna hävdade att märket hölls.
– På rätt många ställen fick våra medlemmar mer, genom att vi flyttade pengar till tariffer där vi har många medlemmar, säger Tommy Wreeth.
”Industrins löneglidning gynnar alla”
LO:s avtalsekreterare Veli-Pekka Säikkälä säger att LO-samordningens låglönesatsning är utformad så att alla förbund gynnas av löneglidningen i industrin.
– ”Knäet” i låglönesatsningen, i år 29 100 kronor, bygger på snittlönen på teknikavtalet. Alla som ligger under den nivån ska få extra påslag. Om samordningen inte passar Transports tarifflöner kanske de ska fundera på vilket lönesystem de har, säger Veli-Pekka Säikkälä.
LO:s gemensamma krav i avtalsrörelsen 2025
- Löneökningar med 4,2 procent.
- Låglönesatsning enligt en av två modeller. Antingen via en så kallad ”knämodell” som tvingar arbetsgivare att skjuta till mer pengar där det finns anställda med heltidslön under 29 100 kronor per månad. Eller genom en extra stor höjning av avtalens lägstalöner – i fall det finns sådana under 25 000 kronor.
- Höjd ersättning för mertid – när deltidsanställda arbetar längre än ordinarie arbetstid.
De förbund som deltar i LO-samordningen är skyldiga att ställa upp med sympatiåtgärder för att stödja förbund som har svårt att driva igenom de gemensamma kraven.
