Så satte Högsta domstolen ner foten. Två före detta medarbetare på vårdbolaget Attendo döms för brott mot lagen om meddelarskydd.

Det var under coronapandemin som vårdbiträdet Stine Christophersen slog larm i media om brister i coronavården på det äldreboende hon jobbade på. Det resulterade i att hon fick en skriftlig varning av sina chefer på vårdjätten Attendo.

Lojalitetsplikt stod nämligen inskriven i Christophersens anställningskontrakt. Och arbetsgivaren tyckte att hon borde ha brytt sig mer om företagets goda namn än om de äldre som gick under på Sabbatsbergsbyns vård- och omsorgsboende.

När det hela avslöjades i en P1-dokumentär drog Attendo tillbaka sin erinran och bad Stine Christophersen om ursäkt.

Gynnade chefer som sparade

Efter det har en chef och en HR-specialist på Attendo dömts i både tingsrätten och hovrätten till böter för brott mot lagen om meddelarfrihet, som ger vårdpersonal rätt att uttala sig i media utan att riskera repressalier. Och i dag kom så HD:s dom.

Det är utmärkt.

Att Attendo-cheferna fälls måste tolkas som ett slag mot den urspårade modellen där privata aktörer bedriver skattefinansierad välfärd. Domen sätter fingret på de inneboende problemen med bristande transparens och företagens repressiva kultur gentemot visselblåsare. När vinstmaximering ställs mot kvalitetskrav och insyn hamnar ofta de som arbetar i verksamheten i kläm.

Det är ingen slump att Attendo, i samma veva som Stine Christophersen berättade om missförhållandena, avslöjades med att ha manipulerat enkäter i ett internt bonussystem som gynnade chefer som sparat på verksamheten.

Får inte längre behandla folk hur som helst

Att det fungerat på det här sättet har möjliggjort en ordning där Attendo och alla andra privata vårdjättar kunnat göra mångmiljonvinster och belöna sina chefer med fläskiga löner och dunderbonusar. Systematisk underbemanning och vanvård av gamla människor är det centrala om man vill göra stålar i äldreomsorgen.

Och lojalitetsklausuler i anställningskontrakten har gjort det förbjudet för personalen att vara lojala med sina patienter, brukare, elever och kollegor. Börskursen är det enda en anställd i en privat vårdkoncern ska känna lojalitetskänslor inför, har vi fått lära oss.

Nu får det vara slut på det.

För även om domen från Högsta domstolen handlar om meddelarfriheten, så rubbar den också en central mekanism för vinstdrivande företag: att hålla problemen bakom stängda dörrar.

När arbetsgivare inte längre får behandla anställda som Attendo behandlade Stine Christophersen undermineras incitamenten att pressa kostnader på bekostnad av kvalitet.

Företag som inte kan hantera kritik öppet eller möta högre krav på kvalitet och insyn är alltså dömda.

Det är kanon.