Vid fackets egna sjöar är fiske inte en klassfråga: ”Återhämtning från verkstadsjobbet”

– Har du känt något?

Tommy Blom ropar med dämpad röst samtidigt och halar samtidigt in fluglinan med försiktiga rörelser.

– Ingenting. Det är för varmt i vattnet, hörs Sven-Åke Andersson en bit bort längs stranden.

Mer blir inte sagt på en stund. Tystnaden över Gulbäckesjön är intensiv, skräddarna tycks förstärka den med sina ljudlösa steg på den blanka vattenytan. Då och då viner det när någon av männen svingar sitt spö av och an för att sträcka ut linan. Annars är allt stilla: ängsullen på stranden, de vita näckrosorna, träden som speglar sig i sjön.

Såg en regnbåge hoppa

Ett napp borde inte vara omöjligt. På vägen hit såg vi en regnbåge hoppa i Gäddgölen, en annan av IF Metalls fiskesjöar i skogarna utanför Borensberg.

Men här i Gulbäckesjön verkar fiskarna sova. Det hjälper inte att ett fint regn börjar prassla över vattenytan, något som borde syresätta vattnet och pigga upp fisken.

För Sven-Åke Andersson och Tommy Blom spelar fångsten mindre roll. De är nöjda med att stå vid vattnet och ta in den trolska stämningen. Höra vassen viska längs stränderna, se lingonriset lysa rött i skogskanten och andas in dofterna av skvattram och blommande ljung.

När regnet tilltar slår sig de båda fiskekompisarna ner med termos och smörgåsar. Händiga medlemmar i den så kallade styrgrupp som sköter IF Metalls fiskesjöar har just byggt ett nytt vindskydd med eldstad framför. Bänkarna är breda nog för den som vill övernatta.

”Få ut medlemmarna i skog och mark”

Att facket driver fritidsanläggningar är inte unikt. En rad fackförbund äger stugor runt om i landet. Men att facket ordnar fritidsfiske väckte ändå en del frågor när IF Metalls avdelning började arrendera sjöarna 1999, säger Sven-Åke Andersson, som är pensionär men var ombudsman i IF Metalls avdelning i Motala när beslutet togs. ”Varför ska facket lägga pengar på detta?”

– Tanken var att få ut medlemmarna i skog och mark. Och i trakterna kring Motala har det alltid funnits stort intresse för fritidsfiske, säger Sven-Åke Andersson.

– Satsningen på sjöarna ska ses i relation till medlemmarnas arbetsmiljö. Du står i en verkstad hela veckan. Ute i naturen öppnar du alla sinnen och får återhämtning, säger Tommy Blom, som till vardags arbetar på ett företag som gör maskiner för ytbeläggning.

Möjligheten till en bra fritid är också en klassfråga, anser Tommy Blom. Han jämför med en kommersiell fiskearrangör i trakten som tar över tusen kronor för en dags fiske.

– Den sortens finfiske har verkstadsarbetare inte råd med. Hos oss fiskar medlemmar för 180 kronor per dag, utomstående besökare betalar 280.

Går att fiska från rullstol

Med ideellt arbete kan IF Metall hålla priserna nere. Att sköta om sjöarna, som IF Metall arrenderar av statliga Sveaskog, innebär mycket mer än att sätta ut fisk. Stränderna ska röjas från sly, vindskydd och grillplatser ska underhållas och städas. Vid en av sjöarna har styrgruppen byggt en brygga som gör det möjligt att fiska från rullstol.

– Vi har satt upp fladdermusholkar för att hålla myggen nere. Och mängder av fågelholkar för att få ett rikt fågelliv, säger Sven-Åke Andersson.

Ett tjugotal fisketillsynsmän och fisketillsynskvinnor kontrollerar att de som fiskar har köpt fiskekort. Men framför allt fungerar de som guider och visar nybörjare hur man fiskar.

– Vid sjön Hovden har IF Metall en årlig familjedag där alla som vill får låna redskap och prova på. Det är populärt. Fiske är folkligt, säger Tommy Blom.

– Fast man måste inte fiska. De allra flesta kommer till våra sjöar bara för att grilla. En del håller födelsedagskalas. Jag blir själaglad när jag ser att folk trivs.

Hämta nya krafter

Vid sjöstranden kan Tommy Blom släppa vardagens bekymmer och hämta nya krafter. Fast ofta är han inte här för att fiska, utan för att röja, städa eller göra annat obetalt arbete.

– Vi hade fler sjöar tidigare. Men några har vi gjort oss av med därför att de krävde för mycket jobb. Vi orkar inte hur mycket som helst, säger Tommy Blom.

Höjda priser på den fisk som sätts ut har satt press på ekonomin. Med 1 500 – 2 500 sålda fiskekort per år går fiskesjöarna ändå nästan runt ekonomiskt, enligt Sven-Åke Andersson.

– Men vi tar ett år i taget. Vi får se vad avdelningsstyrelsen säger i budgetarbetet för nästa år.

När regnet blir kraftigare växer smattret på vindskyddets plåttak till ett dovt muller. Sven-Åke Andersson ser ut över Gulbäckesjön, där skogen längs stränderna nu försvinner bakom gråa slöjor.

Under vinterhalvåret har han lett en grupp där deltagarna har lärt sig att binda flugor av naturmaterial som tuppfjädrar och kalkonvingar. De har gjort imitationer av flygande insekter, men också av insekter i nymf- och larvstadium.

– Insekternas liv utspelar sig till största delen under vattenytan. Där finns en hel värld som vi normalt inte ser, men som är jätteviktig att förstå för en flugfiskare, säger Sven-Åke Andersson.

”Mycket mer än bara fisken”

Sven-Åke Andersson vill öka förståelsen för den världen, och hur den samspelar med naturen i stort. Där ser han den djupaste betydelsen av IF Metalls engagemang i sjöarna.

– En skogssjö är mycket mer än fisken. Den är bålgetingarna som lever i de torra björkarna, grodleken om våren, fiskgjusen som har hittat hit… Allt det här bildar en helhet.

Skyltar på sex språk visar vägen till IF Metalls sjöar. För många som har hittat fram till dem, inte minst människor från andra länder, har det inneburit en upptäckt, säger Sven-Åke Andersson.

– Jag vill få fler att se allt fantastiskt som vi har tillgång till alldeles gratis med allemansrätten. När jag ser människor komma hit och bli mer förtrogna med naturen, då tycker jag att vi har lyckats.

RUTA: