Snart kan det bli fritt fram för kommuner att granska anställda: ”Svårare att rekrytera personal”

Den 31 oktober ska regeringens utredare presentera sina förslag för att ”förbättra bakgrundskontroller i kommunerna”. Utredningen tillsattes efter att Justitieombudsmannen (JO) i oktober 2023 riktat allvarlig kritik mot Södertälje kommun. JO slog ner på att kommunen utan stöd i lag låtit ett säkerhetsföretag göra löpande kontroller av samtliga 7 000 anställda i brotts- och misstankeregister. Det var enligt JO ett betydande ingrepp i den personliga integriteten som stod i strid med både Regeringsformen och Europakonventionen.

Fortsätter kontrollera sökande

Efter JO-beslutet bröt Södertälje samarbetet med säkerhetsföretaget och pausade kontrollerna av kommunens anställda. Kommunen har dock fortsatt att göra kontroller av sökande vid rekrytering.

Åtta fackförbund krävde i november 2023 skadestånd för de medlemmar som utsatts för de olagliga kontrollerna. Centrala förhandlingar pågår fortfarande.

Ett syfte med utredningsförslaget som ska lämnas till regeringen den 31 oktober är att hindra personer med koppling till organiserad brottslighet att ta anställning i kommunerna. Utredaren Charlotte Svensson har samrått med fack och arbetsgivare. 

Vad ska lagen skydda?

Linda Olausson, förbundsjurist på fackförbundet Vision, anser precis som JO att löpande kontroller av samtliga anställda är oacceptabelt. Hon betonar att det måste finnas en balans mellan kommunens skyddsbehov och de anställdas personliga integritet. Hon önskar också ett tydligt besked om vad den nya lagstiftningen är tänkt att skydda.

– Vid bakgrundskontroller av dem som söker jobb i skolan eller på HVB-hem är syftet att skydda barn och ungdomar. I utredningens direktiv är skyddsintresset lite mer oklart, säger Linda Olausson.

Hon ifrågasätter effektiviteten i utökade bakgrundskontroller.

– Om man tycker att kriminella gäng har nästlat sig in i kommunerna finns det effektivare åtgärder, som att kräva fler ögon på attester eller fler handläggare med ansvar för beslut.

Godtycke och fritt blås

Olov Östensson, förbundsjurist i Kommunal, är inte främmande för att lagen kan behöva ändras i vissa avseenden.

– Vi kan tänka oss att rätten till kontroller vid nyanställning utökas till vissa grupper om det kan motiveras av ett skyddsbehov. Det vi vänder oss emot är godtycket och att det skulle vara fritt blås att kontrollera alla.

Kommunal och Olov Östensson säger tvärt nej till att personer kontrolleras mot polisens misstankeregister, även vid nyanställning.

– Det skapar bara nya problem. Hur ska arbetsgivaren hantera om du är misstänkt men inte fälld för ett brott? Troligen väljs du bort, även om du har hamnat där helt felaktigt.

Både Linda Olausson och Olov Östensson pekar på att det kan bli ännu svårare än i dag att rekrytera personal till kommunerna om man måste utstå integritetskänslig granskning under pågående anställning.

– Det hjälper ju inte till att skapa ett attraktivt yrke, säger Olov Östensson.

Södertäljes stadsdirektör Magnus Gyllestad vill enligt kommunens presstjänst inte uttala sig i frågan om bakgrundskontroller innan utredningens förslag har presenterats.