”S-grupp: Sverige behöver ett nytt kunskapslyft för full sysselsättning ”
Den höga arbetslösheten måste bekämpas med mer kraft och med helt andra verktyg. Vår arbetsgrupp överlämnar ett förslag om ett nytt kunskapslyft för full sysselsättning i form av ett kraftfullt yrkesprogram som Socialdemokraterna bör gå till val på 2026, skriver Annika Strandhäll, Per-Olof Sjöö, Linda Palmetzhofer och Adnan Habibija.
I mer än ett år har vi i arbetsgruppen för Ett hållbart och utvecklande arbetsliv för alla analyserat problemen på arbetsmarknaden. Stort utrymme i vår uppdaterade samhällsanalys ges åt att beskriva den tudelning som vuxit fram.
Till skillnad från flera jämförbara länder har arbetslösheten i Sverige bitit sig fast på en alldeles för hög nivå sedan 1990-talskrisen. De politiska lösningarna har inte varit tillräckliga och ändamålsenliga för att utvecklingen ska kunna vändas.
Arbetslösa saknar rätt kompetens
För oss är det uppenbart att matchningsproblemen i huvudsak beror på att en stor del av de arbetslösa saknar de kunskaper som krävs för att kunna ta de lediga jobben, något som även bekräftas i Finanspolitiska rådets nya rapport.
Avsaknaden av efterfrågade färdigheter medför en hög långtidsarbetslöshet och att en stor grupp står utanför samhällsgemenskapen.
Samtidigt ser vi att en hel del arbetsgivare har svårt att rekrytera utbildad personal och få sina verksamheter att växa. Bristen på arbetskraft väntas vara utbredd under lång tid, inte minst till följd av en åldrande befolkning och den gröna och teknologiska omställningen. Därmed riskerar Sveriges sysselsättning och tillväxt att hämmas.
Räcker inte med mer studiestöd
Under stora delar av 2000-talet har högerpartiernas ”arbetslinje” med ”förstärkta drivkrafter till arbete” genomsyrat arbetsmarknadspolitiken. Resultatet har blivit tydligt. Att pressa arbetslösa till första bästa – ofta statligt subventionerade och otrygga – jobb genom att göra deras liv svårare har varken lett till lägre arbetslöshet eller bättre matchning, utan till utsatthet och segregation.
Vi menar att det är hög tid att ersätta den misslyckade arbetslinjen med en kompetenslinje för full sysselsättning och tillväxt. Vi vill se Sverige som en ledande kunskapsnation som kan möta 2030-talet med hög kompetens, inte med låga löner och fattigdom.
Det nya omställningsstudiestödet är en viktig pusselbit i denna riktning, men för att Sverige ska klara utmaningarna med arbetslöshet och utanförskap och kompetensförsörjningen till framtidens jobb räcker inte detta.
Nytt ”yrkesprogram”
Därför överlämnar vi ett förslag om ett nytt kunskapslyft till Socialdemokraternas partistyrelse. Vi hoppas att det kommer att behandlas på kongressen 2025 och finnas med i partiets framtida inriktning.
Vårt kunskapslyft har vissa likheter med de satsningar som Socialdemokraterna drev igenom på 1990-talet, men det finns väsentliga skillnader i utformningen.
Vi föreslår ett nytt ”yrkesprogram” som bygger på principen om att ge goda möjligheter till men också ställa tydliga förväntningar på att arbetslösa ska fullfölja utbildningar till bristyrken.
Vi vill inte använda olika typer av komplicerade studiestöd från utbildningspolitiken, såsom dagens studiestartsstöd, eller snåriga regler kring utbildningar för olika grupper av arbetslösa. I stället vill vi samla utbildningarna under ett nytt, specialiserat och individanpassat arbetsmarknadspolitiskt program som fokuserar på yrkesutbildning och studie- och yrkesvägledning.
Kompetenskartläggning
Programmet bör inledas med en noggrann kompetenskartläggning och studievägledning, leda till en påbyggnad av yrkesspecifik kompetens som passar individens förutsättningar och behoven på arbetsmarknaden samt avslutas med stöd i jobbsökandet.
Det är viktigt att programmet omfattar många och är generöst utformat vad gäller utbildningslängd, utbildningsnivå och studiefinansiering, inte minst för att resultatet ska bli bättre än tidigare.
10 procent av de arbetslösa ska omfattas. Riktmärket kan fungera som en styråra för politiken, göra förväntningarna på myndigheter och utbildningsanordnare tydliga samt styra antalet studerande efter konjunkturläget.
Ambitionshöjning
Det är en väsentlig ambitionshöjning jämfört med dagens 6 000 deltagare i arbetsmarknadsutbildning (2 procent av de arbetslösa). Men det motsvarar ungefär det antal personer som har nystartsjobb, och i runda slängar den kostnad som är förknippad med den hårt kritiserade formen av subventionerad anställning.
Utbildningar för arbetslösa innebär givetvis kostnader för samhället initialt, men även arbetslöshet och utanförskap kostar.
Om arbetslöshets- och vakanstiderna förkortas tack vare insatserna, och sysselsättningen och tillväxten ökar, kommer investeringen generera samhällsekonomiska vinster.
Skriande behov av vårdbiträden
I internationella jämförelser framkommer att Sverige satsar betydligt mindre resurser på utbildning för arbetslösa än andra OECD-länder. Låt oss lära av dem, och av den politik som byggde Sverige starkt under 1980- och 1990-talen.
Arbetslösheten ligger på en av EU:s högsta nivåer. Att acceptera detta är ett nederlag för samhällsgemenskapen. Samtidigt skriker arbetsgivare efter vårdbiträden och undersköterskor, elektriker och solcellsmontörer, batteritillverkare och lastbilschaufförer.
Genom ett nytt kunskapslyft – med ett generöst yrkesprogram för arbetslösa – kan vi slå båda samhällsproblemen i en smäll, och samtidigt stärka Sveriges omställningsförmåga, konkurrenskraft och tillväxt.
Förslaget är en del av de reformer som vi kommer att lansera under sommaren.
