Blockaden mot övertid kommer att märkas ganska snabbt. Det är barnmorskan och skyddsombudet Emelie Andersson på S:t Görans sjukhus i Stockholm övertygad om.

– Mängden övertid är i allra högsta grad ett systemfel. Hela vården har väldigt små marginaler och det täcks upp med övertid, säger hon.

Svårt på sommaren

Själv jobbar hon, liksom de flesta kollegorna på förlossningen, en hel del övertid. Särskilt under sommarmånaderna när det är svårt att få tillräcklig bemanning. 

– Det är svårt att få ut fyra veckors semester och vi har ett enormt antal luckor i schemat som någon måste ta, säger hon.

Även Maria Paul, biomedicinsk analytiker och vice avdelningsordförande för Vårdförbundet på Gotland, vittnar om en pressad arbetssituation med mycket övertid.

– Det är beklagligt att det behövde gå så långt som till konflikt, men det visar tydligt hur ohållbar situationen är, säger hon.

Arbetstidsfrågan är i fokus när Vårdförbundet nu gått ut i konflikt. Ett av fackets huvudkrav är arbetstidsförkortning.

30 procent jobbar deltid

 Enligt Vårdförbundet jobbar 30 procent av medlemmarna deltid för att de inte orkar mer.

Inom förlossningen är det fler än så säger Emelie Andersson.

– Vi har en slitig och tuff arbetssituation, inte bara fysiskt utan också socialt och etiskt. Arbetsmiljön är för tuff för att vi ska orka jobba heltid, och det får ju konsekvenser för lön och framtida pension. 

Även Marion Vaeggemose, ordförande för Vårdförbundet i Dalarna, säger att arbetsvillkoren är ohållbara för många i vården, och att det är det som nu lett fram till konflikten.

– Vi orkar inte mer. Vi kan inte acceptera att vi har en vård som bygger på övertid där vi slits ut, säger hon. 

Genom blockaden mot just övertid, blir det tydligt hur vården inte fungerar om inte personalen jobbar utöver sin vanliga arbetstid, enligt Marion Vaeggemose. 

Hon och många andra fackliga har i dag suttit i förhandlingar med arbetsgivarna om beordrat skyddsarbete. 

Skyddsarbete får ske

Skyddsarbete får ske trots blockaden, men det måste förhandlas med facket. Det kan till exempel handla om pågående operationer som inte hinner avslutas inom ordinarie arbetstid, eller ambulansutryckningar som måste slutföras. 

Men flera förhandlingar har också handlat om beredskap, där anställda med beredskap på schemat rings in om behov uppstår, vilket då räknas som övertidsarbete.

– De har haft 14 dagar på sig sedan vi varslade att organisera arbetet. Att de inte möter det här med annat än att hävda skyddsarbete är trist, säger Marion Vaeggemose.

Arbetsgivarna har varnat för konflikten kommer att gå ut över vårdtagarna. I Stockholm har ett 20-tal ortopediska operationer skjutits upp till följd av konflikten under den första dagen.

”Ställt in planerade operationer”

– Vi har behövt ställa in planerade operationer, ungefär ett 20-tal. Vid enstaka tillfällen har vi behövt tillgripa skyddsarbete, det har gällt ambulansverksamhet, säger Johan Bratt, chefläkare i Region Stockholm till Sveriges Radio.

Även om det skulle märkas på vården har de fackliga Arbetet talat med bara mötts av stöd under konfliktens första dag.

– Det är idel påhejningar och ryggdunkar. Även oorganiserade och undersköterskorna hos oss hejar på och tycker att det här är viktigt, säger Maria Paul.

Även Emelie Andersson har fått positiva reaktioner, och tycker själv att beslutet om konflikt var rätt.

– Det ligger så rätt i tiden. Det är starkt och viktigt. Kraven är inte orimliga på något sätt och framför allt skjuter vi tillbaka ansvaret dit det hör hemma – hos arbetsgivarna.