Fackens högre lönekrav ”naturliga” enligt Riksbanken
Vice riksbankschefen Per Jansson och facket är eniga om att lönekraven varit väl låga tidigare år. I nästa års avtalsrörelse kommer facket kräva mer.
Vice riksbankschefen Per Jansson.
Förra årets avtalsrörelse landade på i snitt 3,7-procentiga löneökningar per år för 2023 och 2024. Det är en högre nivå än tidigare år, driven uppåt av det ekonomiska läget med höga kostnadsökningar.
Nu flaggar facket, i Sveriges Radio, för att man i nästa års stora avtalsrörelse kommer fortsätta att kräva högre ökningar än vad som varit det vanliga under den gångna tioårsperioden.
– Det är dags att växla upp igen, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson till Ekot.
Facket: Svensk industri går bra
Facket hänvisar till att svensk industri går bra jämfört med viktiga konkurrentländer.
Unionens ordförande Peter Hellberg säger också till Sveriges Radio att utgångspunkten inför nästa års avtalsrörelse är den lite höjda nivån från 2023.
Den exakta nivån på fackens lönekrav bestäms i höst. De får viss uppbackning av vice riksbankschefen Per Jansson i sin ambition att höja ribban.
– Tvåprocentiga nominella löneökningar i genomsnitt är lite lågt om man har ett inflationsmått på två procent. Så två procent var lite lågt, nu har det gått upp en del. Det tycker jag är naturligt att det gör när man får en sådan inflationsuppgång, säger han till Sveriges Radio.
