Närmare 28 miljoner människor inom EU-länderna jobbar inom den så kallade gig-ekonomin. Det handlar till exempel om matbud och taxichaufförer som får sina uppdrag genom digitala plattformar.

Många räknas som egenföretagare och får bara betalt per uppdrag och har ofta dåliga arbetsvillkor.

Nu har alltså ett nytt direktiv, efter två års förhandlingar, klubbats i EU. Tanken är att ge större rättigheter till gig-jobbarna.

Urvattnad lag

Men förslaget har vattnats ur under resans gång. Tanken var från början att man på EU-nivå skulle bestämma kriterier för när en gig-jobbare ska anses vara anställd av plattformsföretaget.

Nu blir det i stället upp till varje enskilt medlemsland att bestämma.

– Så det är ju inte så att plattformsarbetarna i Europa har fått väldigt mycket bättre villkor än vad de hade innan, säger Magnus Falk, ansvarig på Transports samhällspolitiska enhet.

”Parterna måste vara med”

På sikt hoppas han ändå att direktivet ska göra skillnad. I alla fall om parterna får vara med och ta fram kriterierna.

Blir det lättare för er att organisera gig-jobbarna nu?
– Jag tror att man måste ta det nationella steget först, och definiera när de ska ses som anställda. Sedan kan facket förhoppningsvis få mer inflytande, säger Magnus Falk.

”Svenska modellen har inte levererat”

Samtidigt är han lite kluven. Om det hade blivit gemensamma EU-regler skulle det ha kunnat inverka på den svenska modellen, där fack och arbetsgivare gör upp om villkoren på arbetsmarknaden.

– Vi gillar så klart inte att man påverkar vår arbetsmarknadsmodell. Men samtidigt har inte den svenska modellen levererat på det här området, så någon form av stöd hade nog varit bra.