Skyddsombud saknas vid 6 av 10 inspektioner: ”Kan leda till dödsolyckor”

Förra året gick 62 personer till jobbet men kom aldrig hem igen.

Det gjorde 2023 till det dödligaste året på tolv år på den svenska arbetsmarknaden. Något som satt arbetsmiljöfrågor i blixtbelysning.

Samtidigt saknas skyddsombud på många arbetsplatser. Något som får konsekvenser när Arbetsmiljöverket gör sina inspektioner på företag runt om i landet.

”Kan leda till dödsolyckor”

– Skyddsombud kan ju stoppa arbete som man anser är direkt farligt. Jag tycker inte att det är långsökt att tänka sig att bristen på skyddsombud kan leda till dödsolyckor, säger Jenny Bengtsson, inspektör på Arbetsmiljöverket. 

En tulltjänsteman råkar avlossa sitt tjänstevapen av misstag. En servicetekniker blir av med en hand i en elektrisk pump. En kriminalvårdare skadas under en övning.

Det är exempel på arbetsplatsolyckor som rapporterats in till Arbetsmiljöverket. Myndigheten har sedan kommit och inspekterat arbetsplatserna.

På Arbetsmiljöverkets hemsida beskrivs hur en inspektion går till:

”Förutom inspektören och arbetsgivaren deltar normalt skyddsombudet eller någon annan representant för arbetstagarna.”

Men i inget av exemplen ovan fanns något skyddsombud med. Och det är inget undantag. 

Sex av tio inspektioner utan skyddsombud

När Arbetet analyserar 15 000 inspektionsmeddelanden från de senaste två åren visar det sig att skyddsombud saknas vid sex av tio inspektioner.

Men Jenny Bengtsson tror att det i själva verket saknas skyddsombud på ännu fler inspektioner. I alla fall riktiga skyddsombud.

Hon har varit på inspektioner där den som uppges vara skyddsombud inte har en aning om det själv. Där chefen fem minuter innan inspektionen skriver in ett namn i arbetsmiljödokumentet utan att fråga eller säga till personen. 

Eller de som själva säger att de är skyddsombud men ser ut som frågetecken när hon frågar vilket fackförbund de representerar.

Eller skyddsombudet som också var ekonomichef och helst ville prata om företagets ökande omsättning.

Vd som skyddsombud

Eller som när hennes kollega åkte på en oanmäld inspektion och hittade en ung man som jobbade på ett tak utan fallskydd.

– Då visade det sig att skyddsombudet inte bara var skyddsombud utan också vd för företaget och pappa till den unga killen. Så det var ju effektivt, säger Jenny Bengtsson syrligt.

Vid många inspektioner där det saknas skyddsombud kan det ändå finnas arbetstagare med. Men det är inte samma sak enligt henne.

– Min upplevelse är väl att de inte alltid är så himla talbara jämfört med ett skyddsombud.

Det är inte alltid som skyddsombud pratar så mycket heller. Men det är klart att det märks skillnad på när man har ett uppdrag, utbildning och någon form av trygghet, säger Jenny Bengtsson.

”Skrämmande”

– Men du, det var inte bra. Det är ju skrämmande kan jag till och med säga.

Så reagerar skyddsombudsexperten Maria Steinberg när hon får siffrorna presenterade för sig. Hon har skrivit en doktorsavhandling om ämnet och boken Skyddsombudsrätt. Hon har också föreläst för mer än 50 000 skyddsombud och HR-ansvariga de senaste 30 åren.

Vad är problemet med att inte ha med skyddsombuden?
– Det är ett stort problem. Det är skyddsombuden som vet vilka risker som finns. Det finns ju ingen arbetsgivare som talar om vilka problem man har. Skyddsombuden är en av Arbetsmiljöverkets viktigaste informatörer. Saknas de får inspektörerna en väldigt ensidig bild.

Maria Steinberg framhåller också att det i Arbetsmiljöförordningen, som kompletterar Arbetsmiljölagen, tydligt framgår att tillsynsmyndigheten, alltså Arbetsmiljöverket ska ”kontakta skyddsombud som kan anträffas på arbetsstället.”

Arbetsgivarens uppgift

Men eftersom Arbetsmiljöverket inte har några listor över skyddsombud blir det arbetsgivarens uppgift att se till att skyddsombuden närvarar vid inspektionen.

När myndigheten skickar meddelande om att det ska göras en inspektion, en så kallad föranmälan, skriver man att man vill träffa arbetsgivare och skyddsombud.

Om det inte finns något lokalt skyddsombud uppmanas arbetsgivaren att kalla fackets regionala skyddsombud i stället.

Men Arbetets granskning visar alltså att det är vanligare att skyddsombuden inte deltar än att de gör det.

”Väldigt sorgligt”

– Det är väldigt sorgligt att det är så, säger Carina Lövgren, regionalt skyddsombud för Transportarbetarförbundets avdelning 4 i Linköping.

Hon påpekar att det allra bästa så klart är om det finns lokala skyddsombud på arbetsplatserna och att förbundet gör sitt bästa för att fler ska vilja axla rollen.

Enligt Carina Lövgren är det inte heller så vanligt att arbetsgivarna följer uppmaningen att kalla ett regionalt skyddsombud om det saknas lokalt.

– Det gör inte arbetsgivarna kan jag säga. I bästa fall kan vi i efterhand få veta att Arbetsmiljöverket har varit där och ställt krav. Då kanske de hör av sig till oss för att vi ska hjälpa dem att jobba med kraven.

”Borde involveras mer”

Även om Arbetsmiljöverket inte har koll på var det finns skyddsombud tycker Carina Lövgren att myndigheten kunde involvera de regionala skyddsombuden mer. Något de gjorde tidigare.

– Förr hade vi lite bättre samverkan med inspektörer i regionerna. Då kunde de kontakta oss om de hade riktade inspektionsinsatser mot till exempel åkeribranschen, men det var länge sedan.

Om det saknas skyddsombud vid inspektionen är det upp till inspektören att avgöra om inspektionen ska utföras i alla fall. Och där tror Jenny Bengtsson att det varierar mellan inspektörer.

– En del säger att om inte arbetsgivaren har en skitbra förklaring så avbryter de. Och andra tänker att om man har åkt hela vägen dit och har ett ärende att hantera, då genomför man inspektionen.

Själv säger hon sig tillhöra den förra kategorin, den som ställer in om det inte finns en bra förklaring. Eller så väntar hon på att skyddsombudet kommer.

”Hatar kallprat”

Som den gången hon kom till en inspektion där skyddsombudet inte var med. När hon frågade varför fick hon svaret att han jobbade och vd:n tänkte att de kunde ringa honom om det dök upp några frågor.

– Då sa jag att det får ni fixa. Jag kommer inte inspektera om ni har ett skyddsombud som står 500 meter bort i en annan lokal. De fick ordna fram någon som kunde lösa av honom och det tog ungefär 45 minuter. Under tiden fick vi kallprata och jag hatar kallprat, säger Jenny Bengtsson.

Arbetet har varit i kontakt med flera inspektörer som alla suckar uppgivet men igenkännande när de får höra statistiken över bristen på skyddsombud vid inspektionerna.

Och alla säger samma sak om den bakomliggande orsaken: Det är få som vill bli skyddsombud.

När Jan Lundmark, inspektör i region nord, kommer till en arbetsplats som saknar skyddsombud brukar han försöka föra en diskussion om varför det ser ut så.

– Många arbetsgivare vill verkligen ha skyddsombud, men det är ingen som ställer upp. Jag tror delvis att det handlar om okunskap, man tror att skyddsombud har arbetsmiljöansvar men så är det inte. Det är arbetsgivaren som har det.

”Blir ovanligare”

Hans kollega, Hans Larsson, som jobbat som inspektör i snart 20 år ser dessutom en negativ utveckling.

– Successivt tycker jag att det har blivit sämre på den punkten. Trenden under lång tid har varit att det blir ovanligare med skyddsombud på inspektionerna.

I Arbetsmiljöverkets interna instruktioner står det att inspektören på plats ska avgöra om det går att genomföra inspektionen även om det saknas skyddsombud.

Är det vanligt att man skjuter upp en inspektion på grund av det?
– Nej, men det förekommer. Ibland måste vi agera snabbt, det kan finnas omedelbara arbetsmiljörisker som måste hanteras och då behöver inspektören genomföra inspektionen. I bästa fall kan det ändå finnas en arbetstagarrepresentant med, men som naturligtvis inte ersätter skyddsombudet, säger Peter Burman, biträdande avdelningschef på Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning.

Att en ”vanlig” arbetstagare är bättre än ingenting håller Jenny Bengtsson med om. Men också att de inte kan ersätta skyddsombuden.

– Skillnaden är som natt och dag.