”Regeringen och SD stryper stödet för de svagaste på arbetsmarknaden”
Sverige behöver satsa på ett mänskligare arbetsliv, skriver Handels, Funktionsrätt Sverige och Akademikerförbundet SSR.
Sverige behöver ett mänskligare arbetsliv.
Vi behöver ett samhälle som satsar på trygga, säkra och inkluderande arbetsplatser där våra olika förmågor tas till vara.
Samhället har allt att vinna på att stötta fler till jobb och den självständighet det innebär.
Vi ser därför med oro på att regeringen i statens budget för 2024 gör neddragningar som slår hårt mot stora grupper på arbetsmarknaden.
Inte minst de med svag ställning och de som står långt ifrån en anställning.
Regeringen skär ner 2 miljarder
Det står klart att arbetsmarknadspolitiken får neddragningar med långt över 2 miljarder. Regeringen skär kraftigt i arbetsmarknadspolitiska insatser som syftar till att stötta de med störst behov till arbete.
Det sker när vi är mitt i oroliga tider, arbetslösheten förväntas stiga och samtidigt som många arbetsgivare söker arbetskraft. Sverige har inte råd att spara in på stödinsatser inom yrkeslivet till de som behöver dem allra mest.
Inom handeln finns en förhållandevis stor andel anställda med någon form av arbetsmarknadspolitisk stödinsats. Den absolut största gruppen har funktionsnedsättningar. Det handlar om riktiga och viktiga jobb.
Arbetsförmedlingen som myndighet får också mindre resurser framöver. Det trots stora behov av utveckling exempelvis när de gäller stödet till arbetssökande med funktionsnedsättning.
Akademikerförbundet SSR:s många medlemmar på Arbetsförmedlingen har de senaste åren fått väsentligt sämre förutsättningar att hjälpa de med störst behov, inte minst på grund av myndighetens lägre förvaltningsanslag och stora nedskärningar.
Sammantaget leder det till ökat socialt utanförskap, längre tider i arbetslöshet och att redan utsatta hamnar längre ifrån arbetsmarknaden.
Kapar arbetet mot fusk
Vi oroas också över att regeringen planerar att helt strypa stödet på totalt 25 miljoner kronor som finns för att fackförbund ska kunna yttra sig till Arbetsförmedlingen innan konkreta insatser beslutas.
Syftet med yttrandena är att bidra till att säkerställa kvalitet, motverka missbruk och förhindra att människor far illa.
Riskrevisonen släppte den 21 november sin granskning av subventionerade anställningar. Det är tydligt att systemen behöver bli bättre på att motverka oseriösa arbetsgivares fusk.
Arbetsförmedlingen måste prioritera kvalitet i sina insatser och en effektiv kontroll.
Störst är problemen vid ”nystartsjobb” där fackförbund inte får göra yttranden innan pengar betalas ut.
Samhällets resurser ska gå till att stötta människor till jobb där behoven är som störst. Skattemedel ska inte gå till att dumpa lönevillkor, skapa osund konkurrens eller till att gynna aktörer som vill missbruka systemet.
Sverige ska följa FN-konventionen
Att arbetsmarknadspolitiska insatser sker på arbetsplatser med kollektivavtalsliknande villkor och har god arbetsmiljö är också viktigt ur ett rättighetsperspektiv.
Sverige har åtagit sig att följa FN:s Funktionsrättskonvention som betonar statens skyldighet att skydda rättigheterna på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.
Det finns många företag som genuint vill öppna upp arbetsplatser för fler, arbeta med handledning och bidra till kvalitativa stödinsatser.
Där är subventionerade anställningar en god satsning. Men Sverige har också problem med arbetslivskriminalitet och bristande kontroll.
Regeringen måste därför tillföra de resurser som möjliggör fackförbundens viktiga arbete med yttranden. Arbetsförmedlingen kan inte ha koll på alla lönevillkor för yrken i samtliga branscher i Sverige.
Myndigheten behöver också fackförbundens lokalkännedom om situationen på arbetsplatser för att fatta väl avvägda beslut. Arbetsförmedlingen behöver prioritera arbetet mot fusk, säkerställa kvalitet i sina insatser och noga beakta fackens yttranden.
Regeringen måste säkerställa stöd
Regeringen fasar dessutom ut stödet till arbetsgivare för höga sjuklönekostnader. Syftet med stödet är att begränsa hur höga kostnaderna kan bli för arbetsgivares sjuklöneansvar de första två veckorna av sjukskrivningar.
Självklart har arbetsgivare ett stort ansvar att arbeta systematiskt med god arbetsmiljö och för att förebygga hög sjukfrånvaro.
Ett arbete som behöver utvecklas. Men det står inte i motsättning till att stötta arbetsgivare vid höga sjuklönekostnader för anställda som av olika skäl tvingas genomgå fler sjukperioder.
Att ta bort stödet riskerar att ytterligare försämra förutsättningarna på arbetsmarknaden för personer som redan idag möter stora utmaningar.
Vi behöver ett arbetsliv som inkluderar fler men neddragningarna inom arbetsmarknadspolitiken riskerar att leda oss åt fel håll.
Regeringen behöver se över sin politik och säkerställa aktiva och kvalitativa stödinsatser där de behövs som allra mest.
