Riksrevisionen: Arbetsförmedlingen kan inte stoppa fuskande företag
Trots att arbetsgivare utreds av Arbetsförmedlingen för fusk kan de fortsätta få lönestöd från myndigheten. Det saknas nämligen en spärr, konstaterar Riksrevisionen.
Ny rapport visar att Arbetsförmedlingens kontrollsystem för arbetsgivare som inte får lönestöd inte är effektivt.
”I dagsläget samlar Arbetsförmedlingen inte in uppgifter om brott eller anmärkningar från andra myndigheter”, skriver Riksrevisionen i en ny granskning.
Därför måste myndigheten förlita sig till tips eller till de uppgifter som arbetsgivaren själv lämnar för att upptäcka om arbetsgivare som får lönestöd begått brott.
Ineffektiv kontroll
Riksrevisionen har granskat kontrollen av subventionerade anställningar, så kallade lönestöd. Den övergripande slutsatsen är att kontrollen inte är effektiv.
I rapporten lyfter Riksrevisionen Arbetets granskning från i somras av drygt 40 000 arbetsgivare som fått lönestöd.
Att Arbetsförmedlingen inte samlar in uppgifter om brott är enligt Riksrevisionen ett skäl till att Arbetet kunde hitta 189 arbetsgivare som på olika sätt misskött sig mot det offentliga.
Arbetets granskning av hur bolag slinker igenom kontrollsystemet blev möjlig efter lättnader i sekretessen från och med december i fjol.
Först då gick det att få ut uppgifter om vilka bolag som tagit emot olika lönestöd från Arbetsförmedlingen. Arbetet hittade allt från bedrägeribrott till brott mot utlänningslagen. Vi hittade arbetsplatser där människor utnyttjades till låga löner i undermåliga arbetsmiljöer.
Få polisanmälningar
Riksrevisionen konstaterar att det skulle gå att kontrollera fler krav än i dag automatiskt. Krav som arbetsgivarna i dag själva får intyga att de lever upp till.
Det skulle till exempel kunna finnas någon slags varningssystem för att stoppa olämpliga företrädare.
En variant är att införa en spärr som stoppar nya beslut om lönestöd om en arbetsgivare är återbetalningsskyldig för tidigare fel. Eller om företaget utreds av Arbetsförmedlingen.
Önskemål om att försöka få till bättre system som kontrollerar arbetsgivarna har först fram inom Arbetsförmedlingen. ”Men utvecklingen är begränsad av resurser hos it-avdelningen”, skriver Riksrevisionen.
I nuläget kan alltså nya lönestöd betalas ut trots att arbetsgivaren samtidigt utreds för misstänkta felaktigheter.
Tungrodd administration
Ett annat problem som lyfts är tungrodd administration. Det tar långt tid innan misstänkta oegentligheter utreds, ofta runt tre månader innan en utredare tar itu med ett ärende.
Det gör inte bara att det blir svårare att utreda ärendena. Pengar riskerar också att betalas ut felaktigt över en längre tid.
Riksrevisionen tycker inte att systemet för kontroller är byggt för att fånga upp arbetsgivare som gång på gång missbrukar systemet. Få polisanmälningar görs och få arbetsgivare döms för bedrägeri eller bidragsbrott. Det är samtidigt svårt att kräva och få tillbaka pengar vid oegentligheter och fel.
Riksrevisionens granskning
Riksrevisionen har granskat hur effektiv Arbetsförmedlingens kontroll av lönestöden är. De stöd som granskats är nystartsjobb, lönebidrag och introduktionsjobb.
Totalt betalas årligen 18 miljarder kronor ut för olika subventionerade anställningar för runt 150 000 personer.
Granskningen visar att det finns flera risker med stöden. Bland annat skenanställningar, dåliga arbetsvillkor och att insatserna går till fel personer. Högst risk finns för nystartsjobb där ersättningen är hög och kontrollerna färre.
”Riksrevisionen konstaterar att Arbetsförmedlingen visserligen har skapat en fungerande kontrollkedja för att motverka dessa risker, men att kedjans olika delar behöver effektiviseras.”
Källa: Riksrevisionen
