Denna vecka avgörs striden om det nya statliga mediestödet (det som tidigare kallades presstöd). Högerpartiernas och regeringens förslag innebär att stödnivåerna sänks kraftigt för både lokaltidningar och rikstäckande tidningar.

Nyhetstidningar är viktiga för demokratin. Det är ofta genom dem som många får veta vad som händer i samhället. De är också viktiga för att analysera samhällsproblemen – och utkräva ansvar av beslutsfattare. Alla partier är överens om att det behövs ett mediestöd.

I dag har drygt 90 procent av alla nyhetstidningar presstöd. Men det pågår en politisk strid om hur det nya mediestödet ska utformas. Tyvärr riskerar regeringens förslag att slå undan benen på många tidningar.

Tre stora problem

Det finns tre stora problem med regeringens förslag. 

  1. Stödet sänks kraftigt. Regeringen vill gå från ett rättighetsbaserat system till att tidningar kan få stöd i mån av medel. När pengarna är slut, så kan man inte få något stöd. Själva stödnivåerna har de facto sänkts. Dessutom trappas stödet ned på flera olika sätt.

    För många innebär högerpartiernas förslag en sänkning med upp till 50 procent. Detta trots att de allra flesta tidningar redan idag kämpar med mycket tuffa ekonomiska förutsättningar. Regeringens förslag riskerar att slå undan benen på tidningar som redan idag kämpar hårt för att kunna fortsätta utgivningen.
  2. Förslaget nedprioriterar uttryckligen mediemångfalden till förmån för att det bara ska finnas en tidning på varje ort. Hårdast slår stödet mot lokala så kallade andratidningar samt rikstäckande nyhetstidningar som Dagen, Fokus, Svenska Dagbladet, Aktuellt i Politiken och Dagens ETC. 

    På de orter där det finns två lokaltidningar så riskerar den mindre av dem att lägga ned. Samma sak gäller alla de oberoende rikstäckande nyhetstidningarna. Detta är en mycket farlig inriktning, som leder till ännu större ägarkoncentration och åsiktsmässig enfald och likriktning.

    Att högerregeringens förslag med närmast kirurgisk precision slår mot just tidningar med socialdemokratiska ledarsidor är stötande – utifrån ett demokratiskt perspektiv. Man ska inte använda statsmakten för att tysta obekväma röster.
  3. Extremt höga trösklar för att etablera nya nyhetsmedier. Högerpartiernas förslag motverkar också möjligheterna att etablera nya nyhetsmedier. Stödet för nya medier skulle skrivas ned kraftigt de första åren.

    Vidare skulle nya medier inte få något stöd alls för kostnader under uppstartsfasen. Och nya lokalmedier skulle oftast få lägre stöd än befintliga förstatidningar. Det gör att andra än kapitalstarka, kommersiella mediehus – exempelvis folkrörelser – får svårare att starta nya mediekanaler. Dessutom får nya medier bara startas en dag om året – den 1 januari – för att ens i framtiden kunna få stöd.

Går att skapa modernt mediestödsystem

Men det är möjligt att i stället skapa ett modernt och hållbart mediestödsystem. I rapporten Mediestöd eller mediedöd? presenteras förslag på ett system som inte skulle leda till omfattande tidningsdöd:

  • Inför utredningsförslagets behovskriterium. Idag går en stor del av pengarna till tidningar som skulle klara sig bra utan stöd.
  • Stödet ska inte begränsas av en på förhand fastslagen summa pengar.
  • Höj stödnivån från 75 till 85 procent i det fösta steget i stödtrappan.
  • Håll tillbaka kostnadsökningar genom att begränsa stödet till riktigt stora nyhetsmedier.
  • Säg nej till att annonsbladsliknande gratistidningar med begränsade redaktionella ambitioner ska få stöd.
  • Likställ mediemångfald – både nationellt och lokalt – med ambitionen om att säkerställa minst ett livskraftigt lokalt nyhetsmedium på varje ort. Båda syftena är viktiga.
  • Låt nyetablerade medier få starta när som helst under året, och kunna få retroaktiv kostnadstäckning också för uppstartsfasen. Slopa den generella nedskrivningen av det allmänna redaktionsstödet och nedprioriteringen visavi befintliga förstatidningar.

Leder till utbredd mediedöd

Regeringens nuvarande förslag kommer att leda till utbredd mediedöd över hela Sverige. Det är helt oacceptabelt.

Men det är fortfarande möjligt att samla en bred politisk uppslutning bakom en lösning som ger seriösa nyhetsmedier på både nationell och lokal nivå realistiska förutsättningar för att fortsätta existera. 

På onsdag ska frågan klubbas i riksdagen. Då gäller det att rösta för – inte mot – att stärka demokratin.

  • Daniel Färm
    rapportförfattare och vd samt politisk redaktör för socialdemokratiska nyhetstidningen Aktuellt i Politiken
  • Johan Sjölander
    verksamhetschef för Tankesmedjan Tiden