Regeringen Kristerssons och Åkessons strategi för samhällsbygget klarnar för varje budget som läggs.

I förra budgeten togs en halv miljard kronor från landets folkhögskolor, platser för inte bara livslångt lärande och en andra chans för skoltrötta att få ut sina gymnasiebetyg utan också för språkinlärning och på många orter för matchning på arbetsmarknaden.

Detsamma kan sägas om studieförbunden, vars bildningsverksamhet nästa år ska kapas med 250 miljoner kronor. Året därefter ska stödet ned ytterligare 300 miljoner. 2026 ska en halv miljard saxas.

Samtidigt, säger Johan Pehrson stolt, ska stödet till det som kallas etniska föreningar i civilsamhället kapas helt. Det handlar om struntsummor, men är en signal till alla invandrade:

Sverige är inte en plats för er kultur, ert språk eller era rötter. Anpassa er eller dra.

Civilsamhället är vad som bygger samhället underifrån, med ideella krafter utifrån lokala behov och förutsättningar.

Just vad sittande regering är emot. Åkessons och Kristerssons ser hellre att marknaden styr, och där marknaden inte lyckas ska staten styra uppifrån.

Deras största misstag är att tro att det bara är de själva som kommer toppstyra svenska medborgare.

Saudi tar över e-sport

Dagen före årets budgetdebatt kunde Dagens ETC berätta om hur Saudiarabien storsatsar på e-sport och den svenska dataspelsfestivalen Dreamhack.

Det som en gång var en svensk ideell förening för spelintresserad blev ett företag, ägt av svenska mediekoncernen MTG. Inte längre. Dreamhack ägs numera av Savvy Games Group, som i sin tur ägs av Saudiarabiens investeringsfond.

Det kallas sportwashing, en propagandastrategi där en aktörs rykte ska förbättras av stora satsningar på sport. Det kallas också ett lands soft power, hur ett land genom inflytande i idrott och kultur kan påverka den globala spelplanen, vid sidan om hard power som militärmakt och handelsavtal.

I Sverige har frågan om studieförbunden de senaste åren präglats av hetska anklagelser om fusk och allra värst terrorfinansering.

Vissa debattörer har sett svenska studieförbund som dörrar för islamistiska krafter att infiltrera Sverige, ofta med mycket vaga belägg.

Genom exemplet Saudiarabien och Dreamhack går det att argumentera för att det antidemokratiska hotet tvärtom blir större utan det svenska offentliga stödet av folkbildning och civilsamhälle.

Föreningar försvinner inte

Så autoritär vågar inte ens Åkesson vara att han vill avskaffa den svenska föreningsfriheten. Det är bara stödet som ska bort.

Med stödet försvinner också insynen och transparensen, men många föreningar lär bli kvar.

Vissa kommer hanka sig fram tack vare eldsjälar och donationer från privatpersoner. Men andra.. ja, det finns en och annan utländsk makt som mer än gärna finansierar organisationer för sina medborgare i exil.

Ett nära exempel är Turkiet, som redan nu anlitar turkiska medborgare i Sverige för att inom vårt lands gränser spionera på demokratiaktivister och kurder.

Ett annat är diktaturen Eritrea, som i Sverige sponsrar en kulturfestival som i somras slutade med upplopp.

Inte så att Sverige saknar inhemska krafter som vill avskaffa demokratin och spottar på mänskliga rättigheter. Här finansierar nazister numera egna fight clubs och träningsverksamhet för sammanhållning.

Språk, rötter och gemenskap är fundamentala mänskliga behov som inte kan hamras bort ur individer.

När Sverige tar sin hand från civilsamhällets gemenskaper öppnar andra sina famnar.

Det är knappast dit Sverige vill driva sina medborgare. Särskilt inte om vi är rädda för splittring.