Sverige har sparat rekordmycket på de sjuka
Sverige lägger allt mindre pengar på dem som är för sjuka för att arbeta. Den del av BNP som går till sjukförsäkringen är den lägsta på över 40 år.
I början av 1990-talet utgjorde utgifterna för socialförsäkringen nästan 10 procent av Sveriges BNP.
Förra året hade de krympt till 4,1 procent av BNP, alltså mer än en halvering. Det visar rapporten Socialförsäkringen i siffror som Försäkringskassan publicerade i somras.
Med ”socialförsäkringen” menas här en lång rad trygghetssystem, som sjukpenning, sjukersättning, föräldrapenning, barnbidrag och tandvård (däremot ingår inte pensionerna, som utgör ett separat system).
I stort sett hela besparingen i socialförsäkringen har gjorts på dem som är sjuka.
Lägst sedan 1980
Som mest lade Sverige på ersättningar till sjuka och funktionshindrade år 1989, nämligen 6,7 procent av BNP.
2022 hade andelen minskat till 2,3 procent av BNP. Det är den lägsta siffran sedan åtminstone 1980.
Kostnaderna för sjukförsäkringen har sjunkit trendmässigt, oavsett vem som har regerat.
– I debatten talar politikerna om hur sjukkostnaderna ökar i kronor. Med det måttet är det lätt att piska upp alarmistiska stämningar och driva igenom skärpta regler, säger Kjell Rautio, utredare vid LO.
Rekordlåg kostnad jämfört med BNP
Men kostnaden i kronor är ett trubbigt mått. Det tar inte hänsyn till att befolkningen växer (vilket i sig leder till ökade kostnader) och att löner och priser stiger (vilket verkar i samma riktning).
– Att tala om skattekvoten, alltså skatternas andel av BNP, är etablerat. Det är dags att vi också talar om socialförsäkringskvoten, anser Kjell Rautio.
”Stigmatisering”
Och socialförsäkringskvoten sjunker alltså stadigt. En uppenbar förklaring till det är att reglerna för ersättning från sjukförsäkringen har skärpts i flera omgångar, med en avgörande åtstramning 2008.
– Att pressa ner sjukfrånvaron har kommit att ses som positivt i alla lägen. Att vara för sjuk för att jobba är stigmatiserat, säger Kjell Rautio.
– Moderaterna har lyckats sätta den här bilden, men Socialdemokraterna har dansat med. Minskade kostnader för sjukförsäkringen har blivit ett sätt för politikerna att skapa reformutrymme som kan användas i valrörelserna.
I Försäkringskassans rapport finns också en jämförelse av hur mycket Sverige och andra europeiska länder lägger på sina trygghetssystem, mätt som andel av BNP. I de siffrorna, som är från 2020, ingår även pensionssystemet.
Sverige placerar sig under EU-genomsnittet, och lägre än de övriga nordiska länderna.
