Stora delar av min släkt har alltid röstat på Folkpartiet. Förintelseöverlevare och andra generationens överlevare, alla ärrade av koncentrationslägrens fasor. Ingen har varit politiskt engagerad eller så, men de liberala värdena fick liksom fäste i släkten.

Jag pratar om idéerna om individens okränkbarhet, samhällets öppenhet och den osvikliga tron på kunskap. Det är inte helt svårt att förstå varför just detta parti då lockade de människor som fullständigt krossats av auktoritära och nationalistiska krafter. 

Som vi lärt oss de senaste veckorna går den tydligen inte vid att kalla HBTQ-personer för pedofiler, eller att kalla den muslimska profeten Muhammed för massmördare och rövare

Släktens tidigare liberala identitet dök igår osökt upp i hjärnan. Den liberala riksdagsledamoten Carl B Hamilton skulle förklara var Liberalernas gräns för vad som klassas som rasism och intolerans egentligen går. Som vi lärt oss de senaste veckorna går den tydligen inte vid att kalla HBTQ-personer för pedofiler, eller att kalla den muslimska profeten Muhammed för massmördare och rövare.

Nej, Hamilton tror att den för partiledningen nog måste gå om vänpartiet Sverigedemokraterna istället talat om judarna. Där hade gränsen nog gått, resonerar den seniora riksdagsmannen. Då hade partiet behövt agera mot SD.

Hamilton la korten på bordet

Jag kan inte tro mina öron, och det verkar journalisten på TV4 som intervjuar Hamilton inte heller göra. Han ger till och med Hamilton chansen att förtydliga sitt resonemang i ett uppföljande sms. Men svaret blir detsamma. Liberalerna kan “inte leva med rasistiska uttalanden om muslimer eller judar, men särskilt inte judar”. 

Vad menar du, vill jag ropa till Hamilton genom etern. Men faktum är att jag ju redan vet. För det här är inte första gången vi i den judiska gruppen används som något slags antirasistiskt alibi av de som vill markera att de minsann inte diskriminerar.

Rasism känner inga gränser, och ideologins inneboende hat mot allt annorlunda går inte att stoppa med vaga skrivningar i ett politiskt avtal

Det verkar i denna tid vara lätt att prata om rätt till judiskt liv och trygghet i ett land som sakta men säkert drar åt svångremmen för muslimskt liv. Den här dubbelmoralen har länge stört mig, men ingen har sagt det med sådan tydlighet som Hamilton igår kunde leverera.

I Sverige kan människor idag diskriminera och öppet hata på vissa religiösa och etniska grupper, men absolut inte andra. Så är spelets regler just nu – och Hamilton la plötsligt korten på borden. 

L kommer fortsätta göra oss besvikna

Jag tror många i min släkt röstade på Folkpartiet för att de aldrig mer ville leva i ett land som låter rasismens gift sprida sig i samhällskroppen. Föga visste de då att partiet idag agerar dörröppnare åt just dessa idéer. Det är en tragedi, minst sagt. 

Rasism känner inga gränser, och ideologins inneboende hat mot allt annorlunda går inte att stoppa med vaga skrivningar i ett politiskt avtal. Den går bara att motarbeta genom aktivt motstånd mot all form av diskriminering och kränkningar, mot alla utsatta grupper.

Till exempel genom att fälla en rasistisk riksdagsman från sitt höga ämbete. Men även imorgon kommer Liberalerna nog göra oss besvikna.

  • Naomi Grossman
    Skribent