Muharrem Demirok överger landets löntagare
Demiroks rallarsvingar mot arbetare gav besked: avståndet till Socialdemokraterna är gigantiskt, skriver Arbetets ledarskribent.
Att Centern och Socialdemokraterna hamnade på samma dag när Almedalsveckan nu har kortats gav möjligheter att spekulera över kommande politiskt samarbete.
Men efter Muharrem Demiroks tal får nog dessa möjligheter klassas som obefintliga.
Snarare underströks den flora av mycket disparata politiska linjer hos partierna när deras politik låg så här tydligt sida vid sida.
Efter Magdalena Anderssons nyhet på morgonen om att befästa statens satsningar på vår grundläggande välfärd genom att inflationssäkra de statliga bidragen, kontrade Muharrem Demirok på eftermiddagen med Centerns reform.
Gissa vad det var.
Mycket riktigt… skattesänkningar!
Lovade sänkt skatt
Som hos en träffsäker jako hörde vi den konservativa regeringens skattesänkarmantra, nu ur centerledaren Muharrem Demiroks mun.
Han lovade 15 miljarder kronor i sänkt skatt, lite mindre än de övriga men ändå en skattesänkning som motsvarar ordentligt med nedlagda förskolor och uppsagda lärare.
Vilka hål det gröper i vår redan eftersatta välfärd gick han dock inte in på denna soliga almedalskväll.
Och alla de för dagen viktiga frågorna om landets pågående välfärdshaveri, de frågor som i de många kvarvarande Socialdemokraternas sinnen dröjt sig kvar efter Magdalena Anderssons tal några timmar tidigare, fick inga svar – alls.
De stora skiljelinjerna mellan de båda partierna är djupa och tydliga.
Och allra tydligast när det gäller arbetare i LO-yrken.
Och här började rallarsvingarna.
Svårt att få ihop ekonomin
Det finns undersköterskor som inte kan leva på sin lön, berättade Muharrem Demirok. De finns de som har svårt att få ihop ekonomin trots att de har två jobb, sa han.
Jo, vi vet. De finns i lågbetalda arbetaryrken som just undersköterskor, den yrkesgrupp som Annie Lööf ville sänka ingångslönerna för.
Skulle hennes lönesänkarförslag gå igenom skulle en ny undersköterska tjäna mindre i årslön än vad hon själv tjänade på en månad.
När LO-facket Livs tog strid för rimliga löner och kollektivavtal på ett bageri i Linköping för några år sedan gick det lokala kommunalrådet i taket i en närmast frenetisk hetsjakt mot kollektivavtal och mot de fackliga kraven.
Kommunalrådets namn var Muharrem Demirok.
Friskolornas vinster
Demirok presenterade även det förslag Centern fabricerade i våras, att säkra skattefinansierad skolpeng till privat drivna skolor.
Enligt centerpartistisk tradition kallade han skolorna även den här gången för ”små skolor på landsbygden”, vilket är ett gulligt centerpartistiskt diminutiv som på svenska betyder internationella rikskapitalägda skolkoncerner.
Att Socialdemokraterna och Centern hamnade på samma dag var kanske välgörande.
Drömmen om ett samarbete mellan en Socialdemokrati och en socialt inriktad liberalism är vid det här laget uråldrig.
Den har nu närts i dryga seklet, och lite då och då har den resulterat i konkreta samarbeten, alltsedan samlingsregeringen på 1920-talet.
Även då sprack samarbetet på olika syn på arbetares värde. Det var under strejken vid Stripa gruva.
Sänkta löner
Liberalerna röstade för att sänka arbetarnas löner och för att beordra arbetslösa att agera strejkbrytare.
Något som Socialdemokraterna naturligtvis inte gick med på, och regeringen sprack.
Muharrem Demiroks aggressiva utfall mot Livs strejk i Linköping och Centerns angrepp mot LO-anslutna i januariavtalet står alltså inte ensamma.
Så för Socialdemokraterna återstår nog endast sorgearbetet över att inte heller denna gång hitta en liberal liberalism att samarbeta med.
Med ett högerradikalt parti vid regeringens styrspakar skulle ett sådant samarbete ha behövts.
Vart Centern är på väg är ytterst oklart.
Muharrem Demiroks tal i dag gav inget svar.