Manliga städare och fönsterputsare har fortfarande högst risk för långtidssjukskrivning
Städare och fönsterputsare hade 2021 fortsatt högst risk för långtidssjukskrivning bland män i arbetaryrken, visar ny statistik från Afa Försäkring.
– Framför allt är det i de psykiska diagnoserna som männen i dessa yrkesgrupper sticker ut, säger Andreas Ek, analytiker och statistiker på Afa Försäkring.
När det gäller de manliga städarna och fönsterputsarna inom LO såg Afa Försäkring samma mönster för år 2020. Även då låg dessa båda yrkesgrupper längst upp på listan över yrken med högst risk för långvarig sjukfrånvaro bland männen på LO:s avtalsområden.
Andreas Ek, statistiker och analytiker på Afa Försäkring.
– Sjukfrånvaro med psykiska diagnoser är den viktigaste förklaringen till att manliga städare och fönsterputsare ligger i topp på listan för 2021. Då handlar det om stress, depression och ångest, säger Andreas Ek.
Psykisk ohälsa – komplext
Men kvinnliga städare och fönsterputsare har fortfarande högre risk än männen för långvarig sjukfrånvaro i gruppen arbetare. De är mer sjukskrivna, men skillnaden mellan könen är inte lika stor som i andra yrkesgrupper, konstaterar Andreas Ek.
– I princip är det så inom alla yrken att kvinnor ligger högre än männen, säger Andreas Ek.
Afa Försäkring har inte någon mer djupgående information än statistik om diagnoser, kön, åldrar, yrken och avtalsområden.
Psykisk ohälsa är komplext och kan ha många olika orsaker, förutom de arbetsrelaterade. Det kan även vara faktorer i privatlivet som gör att man mår dåligt eller att man som individ har en genetisk sårbarhet.
– Ofta är det ju en mix av saker som leder till sjukfrånvaro med psykisk diagnos, konstaterar Andreas Ek.
Högre risk för 36-åringar och äldre
För kvinnor var det yrkesgruppen isolerings- och VVS-montörer som hade högst risk att drabbas av långvarig sjukfrånvaro på LO:s och Svenskt Näringslivs avtalsområden.
Statistiken kommer från Afa Försäkrings årliga statistikrapport om allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro på svensk arbetsmarknad.
Men risken för långvarig sjukfrånvaro ökade också generellt inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO mellan 2020 och 2021, från 17,2 till 17,9 långa sjukfall per 1 000 sysselsatta.
De två största diagnoserna bakom den långvariga sjukfrånvaron är psykiska och muskuloskeletala, som till exempel ledsjukdomar, ryggsjukdomar och sjukdomar i mjukvävnader. Även inom avtalsområdet kommuner och regioner syntes samma trend.
Enligt rapporten ökade risken för långvarig sjukfrånvaro för både kvinnor och män i åldersgrupperna över 36 år.