Siffran 700 000 blev ett slagträ i debatten om integration inför valet 2022.

Moderaterna, med partiledaren Ulf Kristersson i spetsen, sa att ungefär 700 000 utrikes födda i åldern 20 – 64 år inte försörjer sig själva.

SD-politiker hakade på, och sa i sin valkampanj att 700 000 invandrare är beroende av bidrag.

Påståendet fick kritik, bland annat därför att studerande som har studiemedel räknades som bidragsberoende.

Men påståendet lever vidare. ”Hur kan det finnas brist på busschaufförer när 700 000 utrikesfödda inte är självförsörjande?” frågade M-riksdagsmannen Lars Beckman på Twitter så sent som i onsdags.

Den omstridda siffran kom från en kartläggning som Riksdagens utredningstjänst hade gjort åt Moderaterna, och från motsvarande beräkning från stiftelsen Entreprenörskapsforum några år tidigare.

Där definieras en person som ”inte självförsörjande” om hon eller han har en inkomst längre än fyra prisbasbelopp. I år betyder det en inkomst mindre än 17 500 kronor i månaden.

Definition används på fler håll

Samma definition (alltså inkomst under fyra prisbasbelopp) används på fler håll, bland annat i en rapport från Svenskt Näringsliv i februari i år. När utrikes och inrikes födda slås ihop (men studenter dras ifrån) summerar Svenskt Näringsliv ”utanförskapet” till 1,3 miljoner personer.

Men låg inkomst behöver inte betyda att man lever på bidrag, visar statistik som SCB nu har publicerat.

Siffrorna, som är från mars 2023, visar vilken huvudsaklig inkomstkälla människor har.

De ger en betydligt mer sammansatt bild av låginkomsttagarna än den schablon som sprids i debatten.

Totalt består gruppen av 1,7 miljoner personer, varav ungefär 683 000 är utrikes födda.

Den vanligaste ”huvudsakliga inkomstkällan” bland dem med låg inkomst är arbete.

– Att människor som arbetar har så låg inkomst beror på flera saker, men osäkra anställningar är en viktig förklaring, säger Martin Nordin, docent i nationalekonomi med inriktning mot arbetsmarknad.

Saknar helt inkomst

En nästan lika stor grupp saknar inkomst över huvud taget.

Här ryms vuxna barn som fortfarande bor hemma, hemmafruar och andra som försörjs av närstående.

– Men här finns också personer som har emigrerat från Sverige utan att Skatteverket har registrerat det, säger Christian Lindell, utredare inom Region Skåne med många års erfarenhet av bland annat arbetsmarknadsfrågor.

En relativt liten grupp, 5,6 procent av låginkomsttagarna, har ”ekonomiskt stöd” som huvudsaklig inkomstkälla. Det vill säga försörjningsstöd, bostadsbidrag och äldreförsörjningsstöd.

Betydligt fler (16 procent) har ersättning för studier som huvudsaklig inkomstkälla.

– De som har låga inkomster försörjer sig helt enkelt på många olika sätt. En del är problematiska, som ersättning vid sjukdom och arbetslöshet. Andra är däremot önskvärda – samhället vill ju inte att människor ska sluta studera, eller sluta använda föräldraförsäkringen, säger Christian Lindell.

”Bra att SCB nyanserar bilden”

Martin Nordin tycker att det är bra att SCB nyanserar bilden av gruppen med låga inkomster. Det mått på ”inte självförsörjande” som använts i debatten leder fel.

– Människor som har problem att få jobb har buntats ihop med människor som har låg inkomst av andra skäl, säger Martin Nordin.

– Det är uppenbart att man vill ha en hög siffra, och då är det effektfullt att slå samman grupperna. Sedan får det motivera en och samma lösning för för alla – sänkta bidrag och sänkta skatter – fastän det handlar om olika problem som kräver olika lösningar.

Fotnot: Inkomstgränsen i den nya statistiken från SCB har dragits vid en något högre nivå än fyra prisbasbelopp – nämligen vid tre inkomstbasbelopp, vilket motsvarar 18 550 kronor i månaden. Men statistiken handlar om i stort sett samma grupp som definierats som ”icke självförsörjande” i debatten.