SD och regeringens politik ökar inflationen och förstärker krisen
I sin skuggbudget föreslår Socialdemokraterna höjda stöd till hushållen. Det kontrasterar skarpt mot regeringsbudgetens inflationsdrivande nollbudget, skriver Arbetets ledarskribent.
När finansminister Elisabeth Svantesson i förra vecka presenterade regeringens vårbudget pratade hon länge om dagens ekonomiska kris och den höga inflationen.
När hon kom till satsningar blev det mycket tystare.
De knappt märkbara satsningarna och stödåtgärderna rafsades snabbt av. De befanns också vara förvånansvärt svaga.
Skillnaden blev extremt tydlig när Socialdemokraterna igår lämnade sitt alternativa budgetförslag.
Höjt barnbidrag
Här finns ett tillfälligt höjt barnbidrag på 200 kronor och ett förslag om att studiebidraget ska betalas ut även under sommaren.
Underhållsbidraget föreslås höjas med 500 kr året ut och 700 miljoner kronor vill Socialdemokraterna avsätta till stöd för kommunernas sommarlovsaktiviteter.
Det här är vad man borde förvänta sig av en vårbudget som ska justera den rådande budgeten utifrån det aktuella läget. När ekonomin för Sveriges hushåll rasar genom inflation, krig och energikris är det naturligtvis en regerings skyldighet att agera.
Det är dock uppenbart att regeringen inte vill justera sin budget efter hushållens verklighet.
Eller justera någonting alls.
Svantesson väntar på hösten
I stället väntar finansminister Svantesson tills höstens kompletta budget ska läggas. Enligt regelverket är det först då de stora skattesänkningarna som Svantesson väntar på kan genomföras.
Skattesänkningar för höginkomsttagare är ju numera Tidöpartiernas enda kvarvarande gemensamma nämnare i den ekonomiska politiken.
Men läget är faktiskt betydligt värre än så.
Förutom att lämna hushållen i sticket under den ekonomiska oro som nu lett till prishöjningar på livsmedel som vi inte har sett sedan 1950-talet så leder regeringens ekonomiska politik till att inflationen ökar i stället för att minska.
Det försenade elbidraget till företagen har lett till att företagen lagt över sina ökade kostnader på kunderna. Vilket ökar inflationen.
Regeringens totalstopp för investeringsstöden har lett till ett underskott av lägenheter med en rimlig prislapp. Vilket har lett till ökad inflation.
Att regeringen därutöver drar ned på arbetsmarknadsutbildningen ökar arbetslösheten men det ger också svårlösta flaskhalsar i rekryteringen, vilket även det driver upp inflationen.
Har svalt SD:s bete
Att regeringen obegripligt nog dessutom säger nej till energieffektiviseringar – efter att uppenbart att svalt Sverigedemokraternas bete om att alla energieffektiviseringar är vänsterflum – har även det gjort att inflationen drivs upp, liksom det lika obegripliga greppet att döma ut snabbt uppförd vindkraft för att i stället satsa på extremt långsamt uppbyggd ny kärnkraft.
Det gör att elpriserna kommer att ligga på en hög prisnivå under en onödigt lång tid. Och vad leder det till?
Jo, även här leder det till att inflationen trycks uppåt.
Det här måste vi ha med oss i debatten.
Det är alltså inte bara så att regeringens handlingsförlamning och nonchalans går ut över hushållen som kämpar mot ökade utgifter utan något stöd från statsmakterna.
Det är också så att både den aktiva och den passiva politik som regeringen nu för driver upp inflationen i Sverige i dag.
Vilket ytterligare försämrar läget.
Tidöpartierna mässar SD-slogans
Det här är faktorer som förklarar varför Sverige nu går mot lägst tillväxt i EU. Det här förklarar varför inflationen i Sverige inte visar några tecken på avmattning trots att inflationen går ned i våra grannländer.
Det här förklarar också varför svenska LO-anslutna kommer att leva på en mer urholkad ekonomisk nivå och erbjudas en mer urholkad välfärd än övriga Europa.
Allt medan Tidöpartierna mässar SD-slogans om att allt utom kärnkraft är vänsterflum och att skatten måste sänkas för de rika.