Vad är styrräntan?

Styrräntan är Riksbankens främsta verktyg för att nå målet om att inflationen ska ligga på 2 procent. När inflationen är låg sänker man styrräntan och när inflationen är hög, som nu, höjs styrräntan.

Den styr vilken ränta bankerna får när de placerar eller lånar pengar av Riksbanken. Bankernas in- och utlåningsränta hos Riksbanken styr i sin tur hur mycket ränta du får på ditt sparkonto och hur mycket du får betala för ditt lån. För att krångla till det pratar man om höjningar och sänkningar i antal punkter. Tio punkter motsvarar 0,1 procentenheter. 

Hur påverkar styrräntan inflationen?

När styrräntan går upp blir det dyrare att låna pengar. Samtidigt får man högre ränta om man sparar på banken. Det gör att människor och företag inte handlar lika mycket. När människor och företag minskar sina inköp är tanken att priserna inte ska stiga, alltså att inflationen minskar. Och tvärt om, när räntan sjunker spenderar man mer pengar, efterfrågan ökar, och inflationen stiger. 

Vad är inlånings- och utlåningsränta?

Svenska banker har krav på sig att ha en viss mängd pengar. Därför behöver de låna pengar av Riksbanken. Utlåningsränta är den ränta de får betala när de lånar. Inlåningsränta är den ränta bankerna får av Riksbanken när de placerar pengar där. I mars 2023 ligger inlåningsräntan 0,10 procentenheter lägre än styrräntan och utlåningsräntan är 0,10 procentenheter högre. Det är alltså högre ränta på lån än på sparande, precis som hos din bank.

Vad är räntebanan?

Det är den bedömning som Riksbanken gör över hur styrräntan behöver utveckla sig framåt för att nå inflationsmålet på 2 procent. Men Riksbanken är noga med att påpeka att det bara är en prognos som kan behöva ändras utifrån nya förutsättningar i Sverige och i världsekonomin. Enligt Riksbankens nuvarande räntebana kommer styrräntan att toppa på 3,3 procent nästa år och sedan ligga på den nivån till 2026.

Vilka bestämmer över styrräntan?

Det är Riksbankens direktion som bestämmer hur hög styrräntan ska vara. Direktionen består av sex personer som är utsedda av Riksbanksfullmäktige som i sin tur väljs av riksdagen och består av riksdagspolitiker. Politikerna har inget inflytande över styrräntan.

Hur går det till när styrräntan avgörs?

Fem gånger om året har direktionen ett så kallat penningpolitiskt möte. Då beslutar ledamöterna om styrräntan. Hur de resonerat och röstat vid mötet offentliggörs i ett protokoll ungefär tio dagar efter mötet. Beslutet om räntan är ett majoritetsbeslut med utslagsröst för riksbankschefen. Om någon av ledamöterna haft en annan uppfattning så framgår det i protokollet.

Finns det kritik mot hur räntevapnet används?

Ja. Många ekonomer anser att Riksbanken hade för låg ränta för länge innan inflationen sköt fart. Nu är man kritisk till att räntan höjs för mycket och för snabbt. Något som kan drabba människor och slå hårt mot arbetsmarknaden. 

Ett av argumenten är att inflationen i Sverige inte skulle bero på att vi har en svensk köpfest utan att det är importerade problem. Bland annat är det kriget i Ukraina och höga el- och bränslekostnader som gör att priserna ökar och det kommer man inte åt genom att höja räntan.

Hur har styrräntan sett ut historiskt?

Toppnoteringen nåddes under några dagar hösten 1992 då räntan var 500 procent i ett desperat försök att försvara den svenska kronans värde. På bara ett år har styrräntan nu höjts från 0 till 3 procent. De senaste 30 åren har räntan gått upp och ner kraftigt. Högst under perioden var den andra halvåret 1995, då den låg på 8,91 procent. Den lägsta styrräntan noterades under närmare tre år, februari 2016 till januari 2019, då vi hade minusränta, -0,5 procent. Då fick bankerna betalt när de lånade pengar och fick betala när de satte in pengar hos Riksbanken.