Svenska elkonsumenter kan ha gått miste om miljardbelopp. Pengar som i stället har ökat på vinsterna för elbolagen.

Det visar en granskning som Dagens Nyheter har gjort.

Det fick elektrikern och lokala S-politikern Magnus Jeppesen att reagera.

– Enligt DN var det ju ett antal miljarder som regeringen sjabblat bort. Det stod också att vanliga medborgare kunde anmäla regeringen för det. Då gör jag det, tänkte jag.

Tre månader för sent

EU beslutade att elbolagens övervinster skulle återbetalas till kunderna från den 1 december. Men den svenska regeringen har agerat senfärdigt, kunde Dagens Nyheter avslöja.

I Sverige kommer pristaket som EU beslutat om att införas först den 1 mars, alltså tre månader senare. 

Och det handlar om stora summor, även om det är svårt att säga exakt hur mycket pengar, svenska elkonsumenter går miste om.

Enligt DN:s uppgifter handlar det om 3–10 miljarder, medan regeringen menar att det snarare rör sig om 600 miljoner kronor.

Blev frustrerad

När Magnus Jeppesen läste DN-artikeln blev han frustrerad och ville göra något.

Så han tog hjälp av sitt fackförbund, Elektrikerförbundet, och anmälde regeringen till EU-kommissionen.

– Energi- och näringsdepartementet har ju sjabblat med att följa EU:s förordning, så då tycker jag att EU får granska om det här har gått rätt till, säger Magnus Jeppesen.

En förordning från EU ska tillämpas direkt, till skillnad från direktiv som länderna får en viss tid på sig att införa.

Regeringen: tar tid att införa nya skatter

Regeringen menar å sin sida att det handlar om skattelagstiftning och då tar det tid att göra ändringar. 

– Men jag tycker att regeringen har lyckats ducka för lite väl många saker hittills. Så då tycker jag att vi måste skapa en diskussion om det och få upp det till debatt, säger Magnus Jeppesen.

Tror du att det kommer att göra någon skillnad eller är det bara ett sätt att få utlopp för din frustration?
– Jag hoppas att det kan göra skillnad. Men samtidigt har jag förstått att det är svårt att få till det retroaktivt med tanke på att man inte följt förordningen. Så till viss del handlar det väl om min egen frustration också.

Kritisk till sent elprisstöd

Han är även frustrerad över regeringens hantering av elprisstödet, som lovades innan jul men först nu har börjat betalas ut.

Magnus Jeppesen jobbar som elektriker i Halmstad och elpriserna är något som diskuteras flitigt på jobbet.

Själv har han fjärrvärme så han är inte så hårt drabbad av elpriserna, även om de märks i plånboken.

– Men jag har jobbarkompisar med elvärme som har fått elräkningar på 15 000–16 000. Då kan jag vara en av dem som kan hjälpa till att det här lyfts upp till diskussion.

Intäktstak för elproducenter

På EU:s gemensamma elmarknad är det det dyraste energislaget som sätter priset för all el. 

Efter Rysslands invasion av Ukraina har priset på gas och olja skjutit i höjden och därigenom påverkat elpriset.

Det innebär att till exempel kärnkraftsbolag och vindkraftsbolag kunnat göra stora vinster eftersom deras produktionskostnader inte ökat i samma utsträckning.

EU beslutade i början av oktober om ett intäktstak för sådana elproducenter.

Taket är satt till 180 euro per megawattimme, motsvarande cirka 2 kronor på kilowattimme. Av intäkterna över det ska minst 90 procent gå tillbaka till staten som ska betala tillbaka dem till elkonsumenterna.

Förordningen ska gälla från den 1 december 2022 till den 30 juni 2023.

Men i Sverige kommer pristaket alltså inte på plats förrän den 1 mars 2023.

Då kommer elbolagen få betala 90 procent i skatt på alla intäkter över 1,96 kronor per kilowattimme.