Privata sjukförsäkringar finns redan. Det är en stor industri.

Totalt 720 000 svenskar eller 14 procent av samtliga löntagare hade en privat sjukförsäkring i slutet av förra året, antingen betalda av arbetsgivaren eller från egen ficka. 

Men medan S-regeringen försökte stå emot företeelsens tillväxt, är den nuvarande regeringen ivriga påhejare.

Gräddfil förbi vårdköer

Symboliskt nog var därför en av de första lagändringarna efter höstens maktskifte att stoppa Socialdemokraternas lagförslag om privata sjukvårdsförsäkringars förtur.

Och ja, det Ebba Busch talade sig så varm om under valrörelsen, att vårdköer skulle kortas, det handlade om detta. 

Och det hela säljs in som en gräddfil. En genväg förbi vanliga vårdköer för att snabbt och smidigt kunna få rätt typ av hjälp när du behöver det.

Allt medan vårdföretag och försäkringsbolag gör storvinster.

Ha råd med privat försäkring

Men det är uppenbart att det inte är vem som helst som tecknar den här typen av försäkring. Bland män med universitets- eller högskoleutbildning har nästan en av fyra en sådan jämfört med endast en av 25 kvinnor med högst högstadieutbildning.

Sett till inkomster blir trenden ännu tydligare. Medelinkomsten bland dem med privat sjukförsäkring är hela 50 procent högre än för alla förvärvsarbetande i allmänhet. Och det är bland den allra rikaste tiondelen som flest betalar för sin egen försäkring. 

Och det är inte svårt att se att efterfrågan finns. Enligt SKR har hela 33 procent av de hjälpsökande till specialistvård och 40 procent som ska opereras fått vänta i mer än 90 dagar. 

Välfärden urholkas

Samtidigt gör det ökade intresset för privata sjukvårdsförsäkringar att den generella välfärden urholkas ännu mer. Och detta vet regeringen.

De hymlar inte ens med sina avsikter, de har inget intresse att öka finansieringen till den generella välfärden. Detta märktes inte minst i höstbudgeten, där regioner och kommuner fick ynka sex miljarder kronor, vilket är 20 miljarder för lite.

Nej, det hela handlar om att vänja folket vid att det ska gå att betala för snabbare, mer tillgänglig vård utanför det offentliga systemet. Och delvis är vi redan där. 

Uppdelat vårdsystem

I ett nästa steg ska incitamenten öka för att betala ännu mer ur egen plånbok, något som blir allt enklare när den offentliga vården urholkas och kötiderna eskalerar.

När sedan allt fler som har råd har valt den privata vägen, ja då är vi framme vid ett helt uppdelat vårdsystem där de som inte brukar den generella välfärden upphör att se poängen med att betala skatt. 

Här blir det obehagligt. För detta är inte bara ett grundläggande skifte i det svenska välfärdssystemet. Det är en riktigt otäck framtidsvision där eliten ska kunna må bra medan resten får skylla sig själva. 

Så gå inte på högerns prat om ökad valfrihet, kvalitet och effektivitet i vården. Alla vi utan tjocka plånböcker räknas nämligen inte in här.

  • Lina Stenberg
    utredare på det fackliga idéinstitutet Katalys