Pensionsåldern höjs – men många LO-arbetare jobbar inte ens till 65
Vid årsskiftet höjdes pensionsåldern till 66 år. Men i många arbetaryrken jobbar de flesta inte ens till den tidigare åldersgränsen på 65.
Vi lever allt längre och därför ska vi också jobba längre. Det är ett av argumenten från politikerna när pensionsåldern vid årsskiftet höjdes med ett år.
Från och med i år kan man tidigast ta ut allmän pension vid 63 års ålder, och garantipension, inkomsttillägg och bostadstillägg vid 66 års ålder. Och fler höjningar väntas åren som kommer.
Men kritik har riktats mot höjningen, särskilt från fackligt håll. Många kommer inte ens upp i den tidigare pensionsålder på 65 år, visar statistik från Pensionsmyndigheten som publicerades i våras. Snittåldern för att börja ta ut allmän pension var under 2021 64,9 år.
Låg siffra inom arbetaryrken
När det gäller en rad vanliga arbetaryrken är siffran lägre än så. Kvinnor som jobbat som vårdbiträden pensionerade sig i snitt vid 64,2 års ålder, samma ålder som män som jobbat som maskinoperatörer inom stålindustrin.
Att gå i pension senare kan betyda mycket för ekonomin. Enligt pensionsmyndigheten kan ett extra års arbete efter 65 års ålder ge mellan 1 400 och 2 200 kronor mer i pension per månad.
– Att ta ut pensionen senare är ett av de viktigaste val vi som individer kan göra för att höja vår egen pension, säger Robin Fondberg, analytiker på Pensionsmyndigheten i en kommentar till statistiken.
Universitetslärare högst pensionsålder
Bland både män och kvinnor är det universitetslärare som har den högsta pensionsåldern, drygt 67 år, samt 66,8 år.
Manliga universitetslärare stannar alltså till och med kvar på jobbet lite längre än de har haft laglig rätt till (67 år).
Graferna nedan visar snittålder för pensionen i de fem yrken där kvinnor respektive män går i pension tidigast och senast. Yrken där färre än 5000 personer arbetar har sorterats bort. Källa: Pensionsmyndigheten, SCB.