”Arbetskraftsinvandrare behövs för att de vill ha jobben arbetslösa väljer bort”
Arbetskraftsinvandrare tränger inte undan arbetslösa. Arbetskraftsinvandrare rekryteras för att de behövs i företagen och för att de kan och vill arbeta, skriver Amelie Berg och Patrik Karlsson på Svenskt Näringsliv.
Amelie Berg och Patrik Karlsson, Svenskt Näringsliv.
Den internationella kompetensen som kommer till Sverige tar inte jobben från de som är arbetslösa. Tvärtom skapas fler jobb.
När en restaurang kan attrahera kunder för att man rekryterat en duktig kock från ett annat land kommer den också behöva rekrytera diskare och servitörer.
Rekrytering av internationell kompetens leder till att fler arbeten skapas. Studier (exempelvis Palmqvist och Öhlin samt Clemens och Lewis) visar bland annat att företag som har rekryterat utländsk kompetens växer snabbare och anställer fler nya medarbetare än jämförbara företag.
Ändå målas i debatten återkommande en bild av ett motsatsförhållande mellan internationell rekrytering och att arbetslösa här i Sverige får ett jobb.
Sanningen är att arbetslösa i Sverige får nya jobb hela tiden. Bara under tredje kvartalet 2022 fick 156 000 arbetslösa ett jobb. Det visar Statistiska Centralbyråns arbetskraftsundersökning.
Arbetslösa kan inte ta vissa jobb
Många är arbetslösa en kortare period, ”mellan jobb”. Men det finns också grupper där arbetslösheten biter sig fast. 125 000 har varit arbetslösa i mer än ett halvår. 180 000 arbetslösa har bristande utbildning och bristande arbetslivserfarenhet.
En stor grupp saknar helt enkelt kunskaper, förmågor och ibland också den vilja som krävs för att kunna ta vissa lediga jobb. Och det är mot denna grupp som rekryteringen av internationell kompetens tyvärr ofta ställs i debatten.
Politiker och samhällsdebattörer förväntar sig att företagen ska lyckas med det som varken utbildnings- eller arbetsmarknadspolitiken har kunnat åstadkomma.
De grupper som står långt från arbetsmarknaden har ju getts ett stort antal möjligheter genom vår utbildnings- och arbetsmarknadspolitik.
Som vuxen i Sverige kan man utbilda sig kostnadsfritt inom exempelvis kommunal yrkesutbildning, arbetsmarknadsutbildning eller svenska för invandrare. Dessutom erbjuder det offentliga särskilda motiverande insatser och ekonomiska incitament för att utbilda sig. Men det räcker inte.
”Arbetsmarknadsutbildningar inte särskilt effektiva”
Intresset för att börja studera är relativt lågt. Allt färre går en arbetsmarknadsutbildning. Dessa utbildningar är inte heller särskilt effektiva. Bara lite drygt en av tre som har gått en arbetsmarknadsutbildning kommer i arbete. Att utbilda bort hela arbetslösheten förblir en politisk vision.
Coronapandemin ställde saken på sin spets och blev ett verkligt experiment. Då kunde den svenska skogsnäringen inte rekrytera internationell säsongsarbetskraft, på grund av de stängda gränserna.
Det gjordes flera försök att i stället rekrytera arbetslösa, som redan fanns på plats i landet och stod till arbetsmarknadens förfogande.
Tyvärr blev bara ett fåtal kvar i arbete under hela säsongen. Många hoppade av redan under introduktionsutbildningen.
Tränger inte undan arbetslösa
Arbetskraftsinvandrare tränger inte undan arbetslösa.
Arbetskraftsinvandrare rekryteras för att de behövs i företagen och för att de kan och vill arbeta.
I stället för att försämra kompetensförsörjningen och överlåta ansvaret för strukturella arbetsmarknadsproblem på näringslivet borde politiken underlätta för företagen att anställa och stärka möjligheterna för arbetslösa att komma i arbete.
