Etableringsjobben ska vara en kombination av arbete och lärande som hjälper nyanlända och långtidsarbetslösa in i arbetslivet.

Arbetsgivaren betalar en mindre del av lönen, omkring 9 000 kronor i månaden. Staten ska sedan fylla på så att den sammanlagda inkomsten blir i nivå med de lägsta kollektivavtalade lönerna.

Det upplägget riskerade att krocka med EU:s regler om statsstöd, men i våras gav EU grönt ljus. Därefter beslutade den förra regeringen om hur statens roll ska se ut.

Nu har alltså Svenskt Näringsliv, LO och Unionen tagit nästa steg genom ett avtal som reglerar hur etableringsjobben ska fungera mer i detalj.

Billig arbetskraft utan lärande

Där ingår bland annat en särskild nämnd som ska pröva fall där etableringsjobben används på tveksamma sätt.

Till exempel om företag använder etableringsjobbarna enbart som billig arbetskraft, utan att erbjuda lärande.

– Avtalet är en viktig pusselbit för att få integrationen att fungera, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl, som räknar med att den nya regeringen är lika intresserad av etableringsjobben som den förra.

Flyktingar från Ukraina som kommit med stöd av massflyktsdirektivet får i dag inte läsa svenska på sfi. Genom etableringsjobben kan de få den möjligheten, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt, som hoppas att kommunerna kan ordna grupper för sfi-undervisning ute på de lite större arbetsplatserna.

Enig LO-styrelse

En enig LO-styrelse står bakom avtalet med Svenskt Näringsliv. Men etableringsjobben förutsätter att även fack och arbetsgivare i varje bransch träffar avtal om dem.

– Varje LO-förbund får pröva hur etableringsjobben passar in i deras struktur. Men vi tror på det här. Facket kommer att ha full insyn i hur etableringsjobben används, eftersom de förutsätter en överenskommelse också lokalt, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

Tidigare har bland andra Byggnads och Transport uttryckt tveksamhet till etableringsjobben. Byggnads har sett svårigheter att förena den nya anställningsformen med det lärlingssystem som finns i byggbranschen.

”Etableringsjobb kan användas brett”

Kravet att facket på varje arbetsplats ska godkänna etableringsjobben ser ut som ett hinder för etableringsjobb vid små företag där de anställda inte har bildat en fackklubb.

Men Martin Wästfelt tror inte att det behöver bli så.

– När vi började diskutera etableringsjobben tänkte vi framför allt att de skulle passa vid lite större industriföretag. Men i dag tror jag att de kan användas bredare. Där det inte finns en fackklubb kan företrädare från våra regioner hjälpa till.

En första överenskommelse om etableringsjobben slöts hösten 2017, när det rådde högkonjunktur och företagen skrek efter arbetskraft.

Minister: Ska analysera avtalet

Men reformen har försenats kraftigt, bland annat på grund av pandemin.

När genomförandet nu närmar sig är tajmingen trots allt inte fel, säger Mattias Dahl.

– Med över 100 000 långtidsarbetslösa är det här fortfarande en viktig åtgärd.

Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) säger i en kommentar att etableringsjobben ”kan bli en viktig del i arbetet för att få fler långtidsarbetslösa och nyanlända i jobb” och att regeringen nu ska analysera avtalet mellan LO, Unionen och Svenskt Näringsliv.