När jag i tidiga tjugoårsåldern arbetade på Akademibokhandeln Vasagatan i Göteborg hittade jag en brittisk bok om myter och konspirationer i hyllorna. Det här var innan sociala medier slagit ut i full blom så det konspiratoriska draget hade något spännande och freaky över sig. 

Inte mycket gjorde något större avtryck. Av någon anledning minns jag att skådespelaren Fatty Arbuckle anklagats för att ha begått ett mord på en kvinna som tystats ned samt att rocksångaren Rod Stewart, efter en blöt kväll med engelska fotbollslandslaget, skulle ha körts till sjukhus.

Väl där ska man ha magpumpat honom på ”en pint sperma”. 

Gott så.

Anledningen till att jag minns just den myten är den mycket noggranna beräkning bokens författare gjorde på hur många landslagsspelare som faktiskt behövs för att producera 0,57 liter mänsklig säd. Torrt konstaterades att om man nu ändå råkat få i sig ett helt ölglas landslagsuttömning så var det knappast skäl att åka till sjukhus. 

Och där var den myten avfärdad.

Konspirationsteorier serverade

Numer behöver man inte hitta dammiga böcker för att få sig en dos konspirationsteorier. Det räcker att gå in på Twitter. Det har gjort både livet och teorierna tråkigare. 

Dagens ETC:s Max Karlsson serverade mig den senaste i mängden när han hittat opinionsbildarolyckan Rebecka Weidmo Uvells ”gräv” om vem som finansierat förintelseöverlevaren Hédi Frieds dyra smörgåstårta.

Fried bjöd 2018 in ett flertal partiledare och politiker för att diskutera sin oro över Sverigedemokraternas frammarsch. 

Sedan följer genom texten den oändliga semantiska utläggning vi hört till döddagar om huruvida Ulf Kristersson lovat Hédi Fried att han inte skulle samarbeta med Sverigedemokraterna eller om det var Alliansen som aldrig skulle göra det. 

Resultatet blev oavsett att han valde samarbetet. Något som stod ganska klart att han skulle direkt efter valet 2018.

Man hade eventuellt velat höra samtalet mellan Kristerssons pressis och Fried där hen ska understryka den faktiska skillnaden mellan Alliansen och Kristersson själv. 

Men åter till det viktiga. Smörgåstårtan.

Weidmo Uvell om smörgåstårta

Weidmo Uvell skriver att: ”Vem som organiserat det kan vi bara gissa”. Sen gör hon just precis det. Och vem tror ni det var när Weidmo Uvells magkänsla får bestämma? Jo, det var Sossarna såklart. 

Bevis för detta? Oklara. Men tydligen har Hédi Fried och hennes ”chaufför”, professor Per Ödling, medverkat i samma ”sosse-bok”. 

Handbok för demokrater, utgiven av, vad jag antar är, sosse-förlaget Natur & Kultur. ”Inte en enda person från höger eller ens mitten. 100 % supervänster”, konstaterar Weidmo Uvell bittert.

Skärmdump från Max Karlssons Twitter.

Skärmdump från Max Karlssons Twitter.

Näthögerns slappaste Sherlock Holmes drar därför slutsatsen ”att Hédi Fried väljer att delta i det sammanhanget säger alltså framför allt en sak – hon är själv vänster.” 

”Även söta tanter som överlevt Förintelsen röstar”, skriver Weidmo Uvell. Bland de märkligaste meningar jag någonsin läst.

Jag vill verkligen inte vara sådan. Men någon borde kanske berätta för Weidmo Uvell att ”vara vänster” eller ”rösta” inte förtar erfarenheten av förintelsen. 

Borgerlig antifascism obefintlig

Det kan ju också vara så att de som engagerar sig mot högerextremism i Sverige hamnar eller placeras i progressiva vänstersammanhang mest för att borgerlighetens antifascism i dag är på gränsen till obefintlig. 

Fråga Annie Lööf. Ingen är nog mer förvånad än hon över att nu räknas som vänster.

Det hela är, som så ofta när det kommer till Weidmo Uvell, en insinuant soppa byggd på i stort sett ingenting. Men likväl en sanning för de som känner att det måste vara det för att passa deras konspiratoriska världsbild. 

Där finns inga problem med rasism och ideologisk nazism i Sverige. Allra minst i Sverigedemokraterna. Det lovade Jimmie Åkesson två dagar före valet att det inte skulle finnas. Så ignorera Nynäshmans kommunfullmäktige. Passera. Här finns inget att se.

Vem har betalat för smörgåstårtan?

Låt oss i stället fokusera på det som är viktigt på riktigt. Vem som betalat för smörgåstårtan. Det får vi tyvärr inget som helst svar på i opinionsbildarens text. Möjligen var det Dagens Nyheter. Men man anar ju.

Weidmo Uvell själv kallar sin opinionsjournalistik för ”nästan bara artiklar med fakta”, där har hon en poäng. Med betoning på nästan. 

Jag väljer nog att svälja pinten med engelsk vildhavre om det här är högerns röda piller.