– Det är mer regel än undantag att man sitter och skriver domar på kvällar och helger för att hinna med. Och det är obetalt övertidsarbete, säger Fredrik Bohlin, rådman vid Ystads tingsrätt.

Det är slitsamt att vara domare idag. Antalet mål som varje domare avgör per år har i princip fördubblats de senaste 20 åren, uppskattar Fredrik Bohlin som jobbat i domstol sedan nittiotalet.

I dagsläget ligger gränsen för när häktning är huvudregel vid ett straffvärde på minst två års fängelse. Socialdemokraterna har gått ut med att de vill sänka gränsen till ett och ett halvt års fängelse, medan Moderaterna vill sänka gränsen till ett års fängelse.  

Det skulle ge ännu mer jobb för domstolarna, enligt Fredrik Bohlin.

– Ju fler som är häktade i väntan på rättegång desto mer ökar arbetsbelastningen för oss. Det blir också en ökad stress eftersom vi har ett tjänstemannaansvar att se till att de olika tidsfristerna vid häktning inte överskrids. 

Förslag påverkar arbetsmiljö

Alla förslag som innebär att fler mål kommer in till domstolarna skulle påverka arbetsbelastningen och arbetsmiljön, bedömer han, inklusive Sverigedemokraternas förslag om sänkt straffmyndighetsålder.  

– Mål med unga personer är särskilt krävande, vi måste sätta ut dem till förhandling inom två veckor från åtal. För att kunna hantera en stor mängd sådana mål behöver vi ha en mängd resurser tillgängliga. 

Arbetsvillkoren är ett skäl till att färre vill bli domare, många tycker inte att det är värt det.

Fredrik Bohlin, domare

Fredrik Bohlin beskriver att alla personalgrupper i domstolen – från domare, handläggare och notarier till annan administrativ personal och ordningsvakter – numera har en tuff arbetssituation med små marginaler.  

– Varje personalgrupp är så liten att om någon vabbar eller är sjuk en dag så blir det ett resurstapp som känns för de andra. Vi går på knäna. Men domare är plikttrogna, man räddar upp situationen med sig själv som insats. 

Behövs mer resurser

Det skulle behövas mer resurser till att anställa mer personal redan i nuläget, menar Fredrik Bohlin. Men det är lättare sagt än gjort. De senaste åren har det utnämnts färre domare än vad domstolarna haft behov av, eftersom det inte funnits tillräckligt många sökande. 

– Det har varit ett problem länge, men inget förslag har hittills lyckats lösa det. Jag tror arbetsvillkoren är ett skäl till att färre vill bli domare, många tycker inte att det är värt det. 

Partierna budar över varandra i att föreslå fler poliser. Men när förslag riktas mot en del av rättskedjan måste beslutsfattarna också ta hänsyn till hur det påverkar de andra delarna, anser Mats Sjösten, lagman i Varbergs tingsrätt. 

– Fler utredande poliser leder till fler förundersökningar och större arbetsbörda för åklagarna. Stämmer åklagarna sedan in fler mål till domstolarna så får vi ökad arbetsbörda. 

Klarar inte högre arbetsbelastning

Fredrik Bohlin menar att domstolarna inte klarar att hantera en högre arbetsbelastning med nuvarande resurser. 

– Gränsen är nådd. Ska man genomföra förändringar nu som innebär ökad belastning för domstolarna så kommer det kosta pengar. Vi måste ha tillräckligt med medarbetare. 

Men att skjuta till mer pengar räcker inte, enligt Mats Sjösten. Domstolarna behöver också få verktyg i form av ny lagstiftning så att mål kan avgöras snabbare, något som delvis redan är på gång.  

– Ett problem när vi har för mycket att göra är att ärenden läggs på hög.