För Moderaterna är skatterädslan viktigare än sanningshalten
Oppositionen ljuger hellre än att tydliggöra faktiska politiska skiljelinjer, skriver Arbetets ledarskribent.
När valet nu närmar sig blir det allt viktigare att försöka synliggöra de skillnader som faktiskt finns mellan de olika partierna. Och finns det inga skillnader får man tydligen hitta på.
Ebba Busch har i dagarna påstått att ett av hennes egna citat, där hon hyllar kärnfamiljen är “fake news”. I sitt sommartal påstod KD-ledaren att förlossningklinikerna i Skellefteå och Lycksele hotas av nedläggning vilket Region Västerbotten snabbt gick ut och dementerade.
Nu gör Ulf Kristerssons moderater också ett försök att tänja på sanningen. Det gäller Socialdemokraternas inställning till fastighetsskatten. Det högerkonservativas tydligaste vallöfte är att inte höja en endaste skatt. Att S skulle vara ett galet skattehöjarparti passar bra in i den konflikten. Lyssnar man på Moderaterna så vill S, innerst inne, driva hårt arbetande familjer från hus och hem med hjälp återinförd fastighetsskatt.
Problemet är att det inte är sant.
S vill inte ha fastighetsskatt
I P1:s partiledarutfrågning grillades Magdalena Andersson ordentligt angående just denna skatt. Hon svarar lugnt, och sanningsenligt: det inte finns vare sig vilja eller ambition att peta på den villaägarbjörn som sover.
I programmet konstateras att vi i Sverige har förhållandevis låga kostnader för den som bor i hus men kostnaderna slår orättvist. Svensken med ett hus värt 800 000 kronor betalar i dag samma avgift som den vars hus är värt 5, 10, 20 eller 30 miljoner kronor.
Det är rätt att både Vänsterpartiet och LO har öppnat för att se över och införa någon form av fastighetsbeskattning. Med tanke på hur mycket kapitalvinster bostadsägare kunnat tillskansa sig de senaste decennierna kanske det inte heller skulle vara så konstigt att omfördela från de som äger stora, dyra kåkar.
Lögner avslöjar svag opposition
Lyxen med att utforma en ny modell för hur fastigheter ska beskattas är ju att det faktiskt är möjligt att rikta in sig på dem som äger de riktigt dyra fastigheterna. Men inte ens det vill statsministern. Att påstå motsatsen inget mindre än en desperat lögn från en rekordsvag opposition.
Ändå ville inte Magdalena Andersson lova att beskattningen av fastigheter för alltid ska se ut som i dag. Det är klokt. Tvärsäkerhet och röda linjer är inte automatiskt ett tecken på kompetens.
Valet 2022 kommer inte avgöras av en skatt hit eller dit utan av synen på skatt och välfärd i stort. Och att prata om ryggrad och moral kan aldrig vara strategiskt för det parti vars ledare lovat en förintelseöverlevare att aldrig alliera sig med SD för att sedan totalvända och hylla högerextremisterna varje chans han får.
De senaste åtta åren har klyftorna fortsatt att öka. Trots förvånansvärt mycket sossepolitik är vi i Sverige i dag inte ens i närheten av ett jämlikt samhälle. Det verkar inte som att den slappa, svenska högern varken kan eller vill peka på detta. I stället gastar de om en skatt som inte ens ligger på bordet.
Skatterädslan är viktigare än sanningshalten. Sådana politiker ska inte styra landet.