Jag vet hur det är att vara för lite personal på ett arbetspass. Jag vet hur det är att sitta hos en äldre person när den tar sitt sista andetag. Eller när demensen slagit till och förvirringen blir ett faktum.

Jag vet hur det är att jobba inom sjukvården. Jag vet hur det är när chefen kommer in på ett APT och säger att budgeten inte kommer räcka till för en kraftig löneutveckling. Jag vet, för jag är en av er.

Under den senaste mandatperioden har jag som en helt vanlig undersköterska fått förtroendet att arbeta facklig-politiskt på heltid. Jag har fått vara med och fatta beslut i det högsta beslutande organet i Västra Götalandsregionen, regionfullmäktige.

I början av mandatperioden pratades det ytterst sällan om undersköterskan, industriarbetaren, elektrikern, busschauffören, byggarbetaren.

Extra lönesatsning för undersköterskor

Allt eftersom mandatperioden gick började vi från den fackliga sidan tala mer om vikten av att synas i frågor som rör LO-kollektivet.

Budgeten som Socialdemokraterna i regionen lade nu senast var arbetarvänlig.

Jag vill nämna några saker vi i Socialdemokraterna tagit upp under mandatperioden och även fått igenom:

• Extra lönesatsning på undersköterskor och regelbunden lönekartläggning, med målet att alla sjukvårdens yrkesgrupper ska nå rikssnittet eftersom Västra Götalandsregionen idag ligger sämst till lönemässigt bland alla regioner.

Moderaterna beskriver det som att vi målar upp en nidbild av sjukvården i Västra Götalandsregionen.

• Färre administrativa tjänster, som mellanchefer.

Moderaterna sa nej till den motionen.

• Utbildningskrav för vårdbiträden med minst 40 veckors utbildning i enlighet med Kommunal och SKR:s överenskommelse.

Moderaterna sa nej till detta. Enligt Moderaterna ska det vara öppet för alla att jobba inom sjukvården, utan att ha rätt längd på sin utbildning.

• Lönesatsning på undersköterskor, skötare och ambulanssjukvårdare.

Moderaterna sa nej till detta också.

Uppmärksammar LO-arbetarnas frågor

Nu har vi lagt en motion om arbetsskor inom sjukvården i regionen. Vi menar att arbetsgivaren ska bekosta detta, likt arbetskläderna.

Vad kommer Moderaterna svara på det..?

När LO-arbetarna tar plats i politikens korridorer blir frågorna för de längst ner betydligt mer uppmärksammade. Hade vi enbart haft akademiker som politiker, ja då hade våra frågor aldrig kommit upp till ytan.

När vi fackliga tar kampen och slår oss in i politiken, då lovar jag att det blir skillnad för vanligt folk. Jag har sett det, och jag lovar att ni kommer se det också.

Därför kommer min röst alltid hamna på det parti som alltid ska arbeta för arbetarnas frågor. Gör partiet inte det – då får vi fackliga politiker organisera oss ännu mer.

  • Malin Sjunneborn
    Undersköterska och ordförande Kommunal Göteborg S-förening