Man är dum om man går in studion för Sverige möts på SVT i förhoppning om att få in särskilt många repliker i sändning.

Programmet är trots allt kanske mest känt för Joakim Lamotte i skyddsväst och en miljöaktivist som limmade fast sig själv i golvet under direktsändning. 

Men där stod jag live i Filipstad, mitt i en debatt om integrationen, redo att avbrytas av Bert Karlsson vilken sekund som helst.

Att lyssna på Karlsson är lite som att bläddra i ett av Stalins fotoalbum. Allt som inte passar in i ett narrativ av personliga framgångar har helt enkelt försvunnit.

Flera år av Bert Karlssons liv är bara borta. Dagens flyktingar är inte integrerbara avbryter han. Annat var det med folk som kom från Bosnien menar han.

I sådana fall hade Bert fel på 90-talet, men det har han praktiskt nog glömt. Då satt han som partiledare i riksdagen och motarbetade även flyktingar från forna Jugoslavien.

Martin Ådahl gick i fällan

Såhär i efterhand kan jag inte ha gjort något större intryck i debatten. Jag nämns inte ens i text-påorna SVT publicerade i efterhand för att marknadsföra programmet.

Någon som däremot gjorde stort intryck var centerpartisten Martin Ådahl som i replikskiften med debattören och poddaren Omar Makram och den ankekdotrike Bert Karlsson gick rakt i fällan.

I fem dagar har Twitter fyllts av angrepp och rena falsarier om Ådahl och vad han påstås ha sagt i direktsändning.

Ådahl valde att ta konflikten om muslimers påstådda värderingar – att ”deras kultur” skulle stå i vägen för integrationen – och tvingas nu möta all högerextremism det svenska internet orkar uppbåda.

Centerpartiet vill ha den här konflikten. Partiet vill vara den humanistiska högern.

Det är bra att det finns någon i en SVT-studio som fortfarande menar att alla människor är lika mycket värda, men värderingsdebatten är trots det slöseri med tid.

Värderingar istället för politik

Det finns en sak som förenar Martin Ådahl med de flesta av hans motdebattörer, oavsett på vilken sida man står i den muslimdebatt SVT lyckades producera, och det handlar om bristen på faktisk politik.

I Sverige har den ekonomiska ojämlikheten de senaste årtiondena ökat i snabbare takt än i något annat jämförbart land. Under samma tid har skatterna sänkts och välfärden tunnats ut.

Är du beroende av sociala skyddsnät är sannolikheten mycket högre att du är fattig idag än vad den var 1990. När flyktingkrisen 2015 var ett faktum var det till detta Sverige flyktingar anlände.

Inte konstigt att segregationen ökar.

Särskilt som varken SD, KD, M eller för den delen Centerpartiet är intresserade av någon som helst kraftig integrationspolitik inom de samhällsområden där segregationen är som värst och som längst erkänd: bostäderna och skolan.

Tvärtom.

Höjer hyrorna och sänker bidragen

Partierna för istället en politik för att höja hyrorna, öka skolsegregationen och i Moderaternas fall införa ett bidragstak samtidigt som inflationen skjuter i höjden så att barnfamiljer både med och utan arbete börjat räkna kronor i mataffären.

Sedan står man i live-tv och pratar om invandrares värderingar.

Jag har kanske upplevt normaliseringen av det invandringskritiska och främlingsfientliga samtalet för länge. Men generaliseringar eller SD:s tugg om muslimer provocerar mig faktiskt mindre idag än faktumet att antihumanismen inte ens ger någon fungerande integrationspolitik.

Vi måste våga prata om värderingskonflikterna säger man i studion. Jaha, och sen då?

Om du är en ung kvinna eller man fast i en hedersutövande familj, hur ska du ens ta dig ifrån den miljön om storstädernas bostadsmarknader gör dig helt beroende av din pappa och din släkt för att alls ha tak över huvudet?

Vill ej ha integrerad skola

Bara i Stockholm finns över 130 000 trångbodda hushåll.

Stockholms handelskammare har larmat om att bostadsbristen är så svår att till och med personer med samhällsnödvändiga yrken – poliser, undersköterskor, förskolepersonal – har svårt att få bostad.

Språket är viktigt säger man också i SVT-studion.

Jaha, så vart är Moderaternas politik för en integrerad skola där elever har klasskamrater som pratar rikssvenska och lärare som har arbetstid för sina elever?

Live i studion säger Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard att hon inte alls ”tror” att SFI:s problem beror på resursbrist.

Hade jag fått en syl i vädret för Bert Karlsson hade jag svarat att både forskare och SFI-lärarna själva lyfter resurser och en utbildningsmarknad som fått växa sig för vild.

Kommunerna som betalar för undervisningen har få möjligheter kvar att över huvud taget överblicka verksamheten.

Det mest provocerande

Maria Malmer Stenergard vill att vi ska ”prata mer om barnen”. I samma andetag börjar hon prata om bidragstak för barnfamiljer. I onsdagens Sverige möts var det antagligen det mest provocerande som sades i hela sändningen.

Det finns inte ett land i världen som lyckats åstadkomma integration med ökad fattigdom. Ändå står det alltså politiker i en integrationsdebatt och kräver just detta. För ”barnens skull”.

Det snackas mycket i Sverige om vad vi får och inte får prata om. Frågan är kanske snarare vad vi får tid att prata om.

Där satt vi, inte en millimeter närmare bättre integration, för all vår tid lades på värderingar och Bert Karlssons illa ihågkomna anekdoter.