”Välbefinnandet måste få spela roll i arbetsmiljöpolitiken”
Det är hög tid att ta nästa steg i arbetsmiljöarbetet och sätta löntagarnas välbefinnande i centrum. Det är avgörande för att bekämpa ohälsan och för att förbättra arbetsmarknadens produktivitet, skriver Daniel Lind.
Välbefinnande i arbetet kan beskrivas som nästa steg i arbetsmiljöarbetet. I stället för att bara fokusera på risker handlar det om att också främja faktorer som gör att löntagarna mår bra både på och av jobbet. Det kan vara alltifrån att ha en närvarande chef eller att arbetsgivaren behandlar medarbetarna rättvist till att den egna kompetensen tas tillvara.
Trots det har intresset från politikerna och parterna för välbefinnande i arbetet varit lågt. Därför inleder nu Facken inom industrins produktivitetskommission ett arbete som riktar ljuset mot sambandet mellan välbefinnande och organisationers effektivitet.
Gynnar alla grupper på arbetsmarknaden
Att prioritera välbefinnande i arbetet har fördelar jämfört med att bara fokusera på risker. För det första är främjandet av faktorer som gör att löntagare mår bra ett viktigt verktyg för att minska ohälsan i arbetslivet. Ett lågt välbefinnande hänger samman med psykisk ohälsa, som är det främsta skälet till sjukskrivningar på alla delar av arbetsmarknaden. För det andra, om människor mår bättre på jobbet kan effektiviteten öka.
Att främja investeringar i löntagarnas välbefinnande bidrar därmed till effektivare verksamheter och förbättrad konkurrenskraft. Detta handlar inte om grädde på moset för priviligierade grupper på arbetsmarknaden, utan är något som berör alla utbildningsnivåer och alla yrkesgrupper, oavsett bransch eller region. Inte heller innebär det att övriga delar av arbetsmiljöarbetet ska läggas åt sidan. Tvärtom. De förstärker varandra.
Forskare, ledande institutioner och enskilda länder har under många år intresserat sig för frågan och genomfört insatser för att öka välbefinnandet i arbetet. Trots detta är området i stort sett outforskat på svensk arbetsmarknad, och det politiska engagemanget har varit svalt. Att regeringens nya arbetsmiljömyndighet har fått i uppdrag att prioritera frågan är ett litet steg i rätt riktning, precis som att friskfaktorer lyfts fram mer än tidigare i regeringens nya arbetsmiljöstrategi. Men mycket mer finns att göra.
Produktivitetstillväxten är låg
Förutom att välbefinnandet i arbetet trendmässigt har minskat i Sverige under senare decennier finns två starka skäl till att frågan bör prioriteras just nu:
1993–2007 steg produktiviteten – det vi får ut av de resurser som sätts in – med 3,3 procent per år. 2008–2021 var ökningen endast 1 procent per år. Utan produktivitetstillväxt är det svårare att klara den globala konkurrensen och omöjligt att varaktigt höja reallönerna.
Sjukskrivningar sker inte under en pågående kris, utan ofta med eftersläpning. Om inte åtgärder sätts in riskerar de påfrestningar som många yrkesgrupper har tvingats utstå under pandemin att leda till ohälsa. Här är fokus på välbefinnande viktigt. World Economic Forum har under pandemin uppmanat arbetsgivare att prioritera välbefinnandet i sina verksamheter.
Kommission för sundare arbetsliv
Vad som nu krävs är att de politiska ambitionerna om ett ökat välbefinnande i arbetet omsätts i handling. Därför lanserar vi nu en satsning som syftar till att belysa välbefinnandets betydelse för svensk arbetsmarknad och att bidra till att politiken tar konkreta steg framåt; produktivitetskommissionen. På detta sätt hoppas vi bidra till att svenskt arbetsmiljöarbete tar ett litet steg framåt.
I det här arbetet vill vi kroka arm med det fackliga Sverige. Skälet är enkelt: om välbefinnandet i arbetet ökar gynnar det alla. Det gynnar produktiviteten, stärker innovationsförmågan och minskar ohälsan. Samtidigt som det skulle bidra till att vår allmänna livskvalitet förbättras. För så är det – vårt välbefinnande i arbetet är en avgörande del av vårt välbefinnande i livet.
