Pensionsmyndigheten stoppade på måndagen köp i fyra fonder som riktar in sig på investeringar i Ryssland, och som svenskarna kan välja för sin premiepension.

– Syftet är att skydda pensionsspararna, säger Erik Fransson, chef för fondtorgsavdelningen på Pensionsmyndigheten.

Det fonder som stoppas är Swedbank Robur Rysslandsfond A, Nordea Rysslandsfond, Carnegie Rysslandsfond A och East Capital Ryssland.

Pensionsmyndigheten ska nu utreda om Rysslandsfonderna alls är lämpliga att ha kvar bland de fonder som får förvalta premiepensionerna.

Omkring 90 000 sparare hade pensionspengar i de fyra stoppade fonderna den 31 januari i år, totalt fem miljarder kronor.

Stopp för köp och försäljning

De berörda fondbolagen har själva satt stopp för både köp och försäljning av fondandelar. För närvarande kan alltså spararna inte bli av med sina ryska placeringar. Exempelvis Swedbank Roburs Rysslandsfond A hade i fredags tappat ungefär en tredjedel av sitt värde.

Börsen i Moskva höll stängt igår, måndag. Rysslands centralbank har beordrat mäklare på Moskvabörsen att inte genomföra försäljningar för utländska investerares räkning, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg News. Det gör det rimligen svårt att bli av med ryska värdepapper även en tid framöver.

När det gäller andra delar av de svenska pensionspengarna har AP-fonderna, som förvaltar den allmänna pensionen åt svenska folket, bara små placeringar i Ryssland.

– Vi har inga investeringar i Ryssland alls. Det är ett val vi har gjort sedan några år, säger Caroline Eking, informatör vid andra AP-fonden.

Värdepapper kvar i ryska bolag

Andra AP-fonden har bedömt att ”både finansiella och operativa skäl” talat emot investeringar i Ryssland, enligt Caroline Eking. Det handlar till exempel om otillräcklig lagstiftning och om de sanktioner som har funnits sedan tidigare.

Tre av AP-fonderna har dock värdepapper i ryska bolag i sina portföljer. Exakt hur mycket är svårt för utomstående att ta reda på, eftersom AP-fonderna kan äga ryska tillgångar både direkt och via andra förvaltare.

Mest tycks Tredje AP-fonden ha, även om exponeringen mot Ryssland är ”lägre än 0,2 procent av portföljen”, enligt Peter Lundkvist, senior strateg vid fonden.

Huvuddelen består av innehav i fonder med inriktning mot tillväxtmarknader, bland dem Ryssland, där Tredje AP-fonden har uppskattningsvis 800 – 900 miljoner kronor.

”Ska exkluderas så fort som möjligt”

Första AP-fonden säger sig ha ”mycket liten exponering mot ryska bolag” via externa förvaltare, medan Sjunde AP-fonden har ”drygt 0,1 procent” av sin portfölj i ryska värdepapper.

– De bolag som träffas av de beslutade sanktionerna kommer att exkluderas ur portföljen så snart det är möjligt, säger Johan Florén vid Sjunde AP-fonden, med reservation för att det är oklart hur marknaden fungerar praktiskt.

Inte heller AMF, som förvaltar tjänstepensionen för en stor del av de privatanställda LO-medlemmarna, har satsat på Ryssland.

Pensionssparare påverkas av kriget

De flesta LO-medlemmar har sin tjänstepension i så kallad traditionell livförsäkring. Där bestod 0,07 procent av portföljen av ryska aktier i fredags, enligt AMF:s presschef Jens Söderblom.

Men även om bara en obetydlig del av svenska folkets pensionssparande är placerat i ryska aktier kommer pensionsspararna att påverkas av Rysslands krig mot Ukraina.

En rad stora svenska företag vars aktier väger tungt hos olika pensionsförvaltare påverkas av kriget. Lastbilstillverkarna Scania och Volvo har till exempel stoppat alla leveranser till Ryssland.