Jag vet inte om det är en referens som känns daterad i debatten, men jag har alltid tänkt att om jag någonsin får vara med och lansera ett nytt projekt inom arbetarrörelsen så vill jag citera Eskilstunabandet Kent.

På albumet Röd finns låten Vals för Satan (din vän pessimisten). Låttexten målar upp en majscen:

Röda maj, värmen erövrar stan
Bland fanor, stöveltramp hör jag din puls
Det är då jag önskar att jag kunde stanna tiden

Platsen är ett demonstrationståg. Pessimisten är personen som följt med sin vän i tåget, med sina tvivel på politiken. I tvivel på om vännens tro i sig själv räcker till.

Den pessimistiska vänstern har gjort sitt

Kanske kan Kent aldrig bli daterat. Det är ett band som bar ett antal indiegenerationer genom tonåren.

Sina sista år på scen speglade de ett samhällsklimat med en melankolisk blick på politiken och Sveriges utveckling. På så sätt sjöng Kent också om tiden då vänstern gjorde reträtt.

Kent är historia, men inte på ett dammigt sätt. Något som däremot gärna får bli daterat är den pessimistiska vänstern, och här tänker Nya Mitten dra sitt strå till stacken. Varje pendel svänger nämligen och det är dags att rita om den politiska kartan.

Vänsterut marsch!

Efter flera årtionden av en stark höger, otalet näringslivsfinansierade opinionsprojekt och allt auktoritärare politiska vindar har mitten i svensk politik skiftat åt höger.

Till skillnad från Annie Lööf – som vänligt nog låtit sig intervjuas av oss – vill Nya Mitten flytta perspektiven längre till vänster.

För plattformen Nya Mitten kan en verklig politisk mitt aldrig vara fackföreningsfientlig. Inom LO organiseras Sveriges absolut största löntagargrupper. Nya Mitten vill att det politiska samtalet ska kretsa kring dem och deras liv på och utanför arbetet.

Miljardsluss och glädjebetyg

Högerperspektivet på politiken tappar all systemkritik. Det är så vi fått ett samhälle där miljarder slussas ut från våra skolor och glädjebetyg undergräver skolans själva grunduppgift.

Det är så Moderaterna i Stockholmregionen kan lansera en kampanj som låtsas att ett systemskifte som skulle förbättra vården istället skulle stänga varenda vårdcentral. Men nya system är inte förbud. Skrämselpropaganda kan inte ersätta politik.

Legenden Dogge

Skivartisten, föreläsaren och legenden Dogge Doggelito uttrycker antagligen det de allra flesta svenskar tänker:

”De flesta politiker är inte här för landet som vi älskar, Sverige, utan jobbar för egen vinning och eget intresse. Därav är alla i samma block.”

Jag är kanske inte fullt lika pessimistisk inför Sveriges politiker, men varje politiskt samtal som tappar systemkritiken – som inte ser att beslut om ekonomi och strukturer styr hur vi har möjlighet att leva – tappar också människorna. Till slut också deras förtroende.

Lyssna på vittnesmålen

Någon bär också konsekvenserna av detta. Ofta jobbar de i välfärden. Inför Nya Mittens lansering har vi samlat några vittnesmål från den. Det handlar om kvinnor som varje dag arbetar i en vardag som är full av våld eller hot om våld.

”Jag har haft blåmärken på brösten, på rumpan. När jag jobbade på en demensavdelning blev jag nedhållen i strypgrepp i sängen av en man”.

Tusentals människor i vården- och omsorgen har liknande erfarenheter. De om några ser strukturerna och ekonomin som styr deras liv.

Ändå planeras inga Agendasändningar om det. Samhällsbygget kräver nämligen att vi tittar bort. Hur skulle vi annars kunna försvara nuvarande system och samtidigt sova om natten?

Ingen i storstädernas medelklass skulle acceptera en sådan här arbetsmiljö. Men den pågår, varje dag. Välfärdsarbetande kvinnor tvingas ständigt flytta fram sina egna gränser, ”stå ut”, för att kommunbudgetar ska gå ihop och för att politiker ska kunna sjösätta ännu ett effektiviseringspaket, så som vår första skribent Karina Cubilla påpekar.

Lägger inte locket på

Nya Mitten vill blåsa topplocket av dessa samhällsfrågor.

Vi kommer göra det öppet, tydliga med vilka vi är och vad vi vill, utan att låtsas som att vårt mål på något sätt skulle vara opolitiskt. Vi kommer inte skriva med en röst, alla kommer inte tycka samma sak, men vår riktning ska vara tydlig.

Nya Mitten är inget nytt svenskt New York Times. Vi försöker inte tvätta några ljusskygga åsikter rena. Vi vill föra fram åsikterna och perspektiven som finns i folkdjupet men allt för sällan representeras på ledarsidor eller i politiska församlingar.

Står för vad vi tycker

Vi kommer stå för vad vi tycker. Vi kommer inte ta miljonlån och heller inte mjuta åsikter som om vi vore diktatorer. Jag kommer aldrig lova att äta upp Annie Lööfs skor. Vi må vilja flytta mitten åt vänster, men det demokratiska samtalet är brett och där tänker vi och våra skribenter delta.

När Kents låt Vals för Satan närmar sig sin refräng är det något som händer i pessimisten. Det är som att han håller emot. Han får syn på något hoppfullt men vill ha kvar sin svartsynthet. Till slut vill han ge vad han kan, om han kan.

Och jag, jag står maktlös inför kärleken igen
Man blir ödmjuk inför kraften i rörelsen
Om man tror på någonting som du gör
Att aldrig någonsin ge upp

Om jag hade lite kraft kvar att ge dig
[…]
Så var den till dig

Nu är Nya Mitten här. För läsaren och samhällsdebatten. Visst blir man ödmjuk. Och inte fan ger man upp.