”Vi välkomnar regeringens elektrifieringsstrategi”
Vi hoppas att Sveriges nya energiminister Khashayar Farmanbar vill lyssna på Seko-medlemmarnas erfarenheter, skriver Gabriella Lavecchia och Robert Ignberg.
Khashayar Farmanbar (S).
När den svenska energimarknaden avreglerades för drygt 25 år sedan skulle allt bli bättre. Vi varnade redan då för motsatsen. Nu har vi facit.
Som fackförbund organiserar vi anställda inom energibranschen och vi har en tydlig bild av konsekvenserna. Det blev tvärtemot vad som utlovades. Det mesta blev till det sämre.
Våra medlemmar har fått en sämre och mer utsatt arbetsmiljö, det svenska elnätet som ska transportera el från producent till konsument är eftersatt och nu under vintern 2022 har vi dessutom sett rejäla pristoppar på el vilket påverkar vanliga människors plånböcker.
Energifattigdom kan drabba Sverige
Vi har länge efterlyst att det ska tas ett helhetsgrepp kring energibranschen. Därför är det glädjande att den socialdemokratiska regeringen den 3 februari presenterade en elektrifieringsstrategi med 67 punkter för att ta kontroll över framtidens energiutmaningar.
I södra Europa har det länge pratats om energifattigdom – att människor helt enkelt inte har råd med el för att till exempel värma upp sina hus. Enligt statistik från Eurostat 2020 låg den uppskattade energifattigdomen i Sverige någonstans mellan 2-4 %, bland de lägsta i Europa, och har därför varit ett ganska okänt begrepp i Sverige.
Men i och med den prisutvecklingen som vi sett under vintern är det inte omöjligt att allt fler drabbas även här. Det är oacceptabelt att vanligt folk ska behöva betala priset för en marknad som har misslyckats. Svenska konsumenter ska inte behöva betala för höga råvarupriser på kontinenten eller för att överföringskapaciteten i den svenska elnäten inte räcker till.
Att ha tillgång till hållbar energi, till rimliga priser ska vara en demokratisk rättighet.
När de fyra elprisområdena inrättades i Sverige 2011 fanns förhoppningen att ett av resultaten skulle bli att marknaden fick ökade incitament att investera i ny elproduktion i södra Sverige. Så blev inte fallet.
Istället har andelen el som produceras i elområde ett och två ökat i förhållande till den el som produceras i elområdet tre och fyra. Samtidigt är både underhåll och utbyggnad av det elnät som ska transportera el eftersatt och överföringskapaciteten har därmed minskat.
Industrin måste kunna planera för tillväxt
Flaskhalsar i överföringssystemet har bildats vilket också är en orsak till de höga elpriserna vi idag ser i framförallt elområdet tre och fyra, i södra delarna av landet.
Att ha en stabil elmarknad är inte bara en fråga för konsumenterna utan också en fråga för den långsiktiga utvecklingen i Sverige. Företag och industrier måste kunna planera för en långsiktig utbyggnad och tillväxt. För att framtida infrastruktursatsningar på till exempel höghastighetsjärnväg och elektrificerade vägar ska bli möjliga behöver elförsörjningen säkras.
Planerbarheten måste därför bli bättre och svängningarna i tillgång och priser på elmarknaden minskas. Fortsätter priserna uppåt på samma sätt som nu riskerar det också att driva på inflationen ännu mer än vad det redan gör. Enligt siffror från LO-ekonomerna är det de höga energipriserna som är den enskilt största inflationsdrivande komponenten idag.
Fortsätter den utvecklingen riskerar det att drabba både konsumenter, företag och industrin negativt.
Men bekymren kopplat till den avreglerade elmarknaden slutar inte där. Även de som arbetar inom energibranschen har drabbats. I en rapport som Seko släppte våren 2021 vittnar våra medlemmar om en alltmer pressad arbetsmiljö där färre ska göra mer arbete och där till exempel riskfyllt ensamarbete har ökat.
Avregleringen av energimarknaden har lett till att företagen inom branschen har slimmat sina organisationer för att kunna tjäna mer pengar. Ur ett samhällsperspektiv har konsekvenserna av detta blivit extra tydlig de senaste veckorna på grund av den stora sjukfrånvaron som orsakats av pandemin.
Om det inte finns personal nog för att se till att energisystemet i Sverige fungerar riskerar konsekvenserna att bli enorma.
Det krävs hållbara lösningar
Till detta kan nämnas att Sverige idag är beroende av utländsk kompetens för att klara vissa specialuppgifter inom energiproduktionen. Med ett alltmer osäkert säkerhetspolitiskt läge i vår omvärld vore det rimligt att Sverige själva har den personal och kompetens som behövs för att säkra vår energiförsörjning.
Regeringens satsningar på kompentensförsörjnigen i branschen är därför efterlängtad.
Energibranschen länge har levt på gamla meriter. Det är uppenbart att marknaden är trasig och att politiken nu har ett första sammanhållet grepp för att skapa en stabilitet är välkommet. Vägen framåt måste vara att skapa hållbara lösningar för klimatet och en långsiktig förutsägbarhet så att både företag inom branschen, konsumenter och industrin ska våga satsa på framtiden.
Vi är gärna med och bidrar i förverkligandet av regeringens elektrifieringsstrategi och hoppas att Sveriges nya energiminister Khashayar Farmanbar är villig att lyssna på Seko-medlemmarnas erfarenheter.
