Hushållens kostnader för rekorddyr dyr el och bensin har uppmärksammats i massmedia de senaste veckorna.

Men för många människor påverkas ekonomin mer av att de behöver vara hemma med sjuka barn, sitta i karantän, eller själva blir sjuka.

– Hur du påverkas beror helt på vilken typ av hushåll du tillhör, säger Arturo Arques, privatekonom på sparbankerna och Swedbank, som har följt hur ekonomin utvecklas för olika hushållstyper sedan 1970-talet.

– Sjukskrivning innebär störst inkomsttapp för höginkomsttagare. Men samtidigt har höginkomsttagare mer marginaler och större sparande.

Ensamstående med barn drabbas

Arturo Arques pekar ut en grupp som drabbas extra hårt när olika infektioner grasserar: ensamstående med barn.

– Två av tre ensamstående med barn är kvinnor, vilket normalt betyder att de har relativt låg inkomst.

Typiskt sett har de här hushållen sällan råd med eget hus och bil, utan bor oftare i hyresrätt.

Höga elpriser och dyr bensin påverkar dem därför bara obetydligt. Och hyreshöjningarna hamnar i de flesta fall under 2 procent i år, enligt de förhandlingsresultat som Hyresgästföreningen har redovisat hittills.

– Men de här hushållen är sårbara, eftersom de har små marginaler och litet eller inget sparande. Med tre barn som blir sjuka efter varandra drabbas ensamstående hårt, säger Arturo Arques.

Förlorar över 9 000 kronor

Med ett räkneexempel visar Arturo Arques hur en undersköterska i Stockholm med 29 500 kronor i månadslön påverkas om hon behövde vara hemma med sina sjuka barn de två sista veckorna i december förra året, vabbar ytterligare två veckor i januari i år, och sedan själv blir sjuk i två veckor.

I vanliga fall får hon varje månad ut 23 164 kronor efter skatt. I januari landar den summan i stället på 20 840 kronor. I februari blir det bara 16 477.

Det innebär att hon sammanlagt får 9 011 kronor mindre i plånboken.

– Generellt får den som är sjuk behålla omkring 77 procent av sin bruttolön, och 73-74 procent av lönen efter skatt, säger Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef vid fackförbundet Forena, som påpekar att kollektivavtal spelar stor roll för ersättningen vid sjukdom och vab.

Första sjukmånaden får en privatanställd arbetare med 30 000 kronor i månadslön behålla 83 procent av månadslönen före skatt vid sjukdom om hon eller han har kollektivavtal. Utan kollektivavtal ersätts 77 procent av lönen.

Så här är beräkningen gjord:

Förutsättningar

 Ordinarie månadslön: 29 500 
Avgår inkomstskatt 2022 skattetabell Stockholm (Spånga/Kista): 6 336 
Nettolön: 23 164 (Lönen betalas en månad i efterskott)

• Vård av sjukt barn (vab) sista två veckor i december ´
• Vab två första veckor i januari och sedan två veckor sjukskriven. 

Resultat januarilönen (vab)

För dag 1-14 lön från arbetsgivaren: 15 773 kr 
För dag 15-30 ersättning från Försäkringskassan: 10 570 kr
Summa: 26 303 kr före skatt, efter skatt 20 840 kr 

Resultat februarilönen (vab + sjuk själv)

Dag 1-14 ersättning från Försäkringskassan: 10 570 kr 
Dag 15-30 sjuklön från arbetsgivaren: 9 776 kr 
Summa: 20 346 kr före skatt, efter skatt 16 477 kr.