När Frankrike tar över ordförandeskapet i EU efter årsskiftet kommer landet att lägga in högsta växeln i förhandlingarna om direktivet för minimilönerna.

Den franska regeringen vill se ett färdigt resultat före presidentvalet i april. I valkampanjen vill president Emmanuel Macron kunna visa upp denna triumf för sina motståndare.

När arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) tillsammans med höga representanter för arbetsmarknadens parter var på blixtvisit i Paris på onsdagen bytte hon telefonnummer med den franska arbetsmarknadsministern Elisabeth Borne. 

– Vi vill jobba nära tillsammans med den franska regeringen under förhandlingarna. Jag har sagt till Elisabeth Borne att hon kan ringa när som helst för att diskutera sakfrågor, sade Eva Nordmark under en pressträff på den svenska ambassaden i Paris.

Minimilöner mycket känslig fråga

För Sverige är direktivet om minimilöner en mycket känslig fråga. Kritikerna anser att det hotar den svenska modellen och hela systemet för hur parterna reglerar villkoren i arbetslivet.

Med på resan var därför LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson och Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl.

EU:s medlemsländer har i ministerrådet kommit överens om en kompromiss kring hur direktivet ska utformas. Men enligt Eva Nordmark är det en mycket skör kompromiss.

Den ställs i förhandlingarna mot Europaparlamentets förslag till mycket långtgående skärpning av direktivets text. 

– Den största risken för oss är när parlamentet ser på direktivet som en möjlighet att skapa individuella rättigheter för löntagarna i Europa och vill skriva in orden ”alla arbetstagare” på ett par ställen i texten. Det skulle vara ett väldigt stort problem för vår modell, som bygger på kollektiva rättigheter, förklarade Eva Nordmark.

LO: ”Cyanid” för svensk modell

LO:s Torbjörn Johansson gick ett steg längre och liknade parlamentets krav på skärpningar av direktivet vid ”cyanid” för den svenska modellen.

– Varje litet steg i fråga om att acceptera något från Europaparlamentet riskerar att stödet från Sverige, men även från fler medlemsstater, försvinner. Det har varit ett viktigt budskap från oss i dag, säger Eva Nordmark.

Mötet i Paris arrangerades veckan efter ministerrådets diskussion och beslut om direktivet och två veckor innan Frankrike tar över ordförandeskapet i EU.

Direktivet om minimilöner skiljer på länder som reglerar dessa via lagstiftning, vilket är 21 av EU:s 27 medlemsländer, och länder som sätter löner uteslutande via kollektivavtal, som Sverige.

Direktivet tvingar inte Sverige att införa lagstadgade minimilöner eller allmängiltigförklara kollektivavtal, så att det omfattar alla arbetstagare i en sektor inklusive dem som arbetar på avtalslösa företag. Ändå kan direktivet få stora konsekvenser för den svenska modellen.

En farhåga är att EU-domstolen skulle göra tolkningar som i dag är förbehållna parterna, till exempel vem som omfattas av ett svenskt kollektivavtal eller vilket kollektivavtal som ska gälla i en viss sektorn.

Svenskt Näringsliv: Inte acceptabelt

I förra veckan sattes fokus även på två andra direktiv som berör arbetsmarknaden. Då presenterade EU-kommissionen sitt förslag till direktiv om arbetsvillkor vid plattformsarbete.

Och ministerrådet antog också en allmän inriktning om bindande åtgärder för lönetransparens. I den senare frågan röstade den svenska regeringen nej till förslaget.

– Från Svenskt Näringslivs sida har vi sagt att direktivet inte är acceptabelt och kommer att skada vår modell, men även vårt rättssystem. Vi jobbar på ett annat sätt med dessa jämställdhetsfrågor och ser inga vinnare med det direktivet, säger Mattias Dahl, vice vd i Svenskt Näringsliv.

De svenska facken har inte sagt nej till direktivet om lönetransparens, som syftar till jämställda löner mellan män och kvinnor.

Men de vill ha stora förändringar i texten och driver dessa krav tillsammans med arbetsgivarna via Arbetsmarknadens EU-råd. 

LO: ”Vi orkar inte ta alla fajter”

Torbjörn Johansson förklarar varför LO inte avvisar direktivet på samma sätt som man säger nej till minimilönerna. Det handlar inte bara om sakfrågan:

– För vår del är minimilönerna mycket värre, men ska jag vara helt krass orkar vi inte ta alla fajter. Våra vänner i facken i Europa är inte glada på oss.

På Europanivå stöder de olika fackliga federationerna samtliga tre direktivförslag från EU-kommissionen. Europafacket, ETUC, välkomnar till och med de kraftiga skärpningar som Europaparlamentet kräver i minimilönedirektivet.