– Arbetsplatsen kan betyda mycket för den som är utsatt för våld i nära relation. Ibland är jobbet en av få kontakter med omvärlden. Samtidigt visar forskningen att våldet medför konsekvenser och kostnader, både för den anställda som är utsatt och för arbetsgivaren, säger Kerstin Kristensen, utredare på Jämställdhetsmyndigheten, i ett pressmeddelande.

Myndigheten har tillsammans med kanadensiska forskare gjort en undersökning om konsekvenserna av våld i nära relationer för arbetsförmåga, anställda och arbetsplatser. 

I undersökningen uppger en av fem kvinnor och en av tio män att de själva har erfarenheter av våld i nära relationer. 

Samtidigt uppger 29 procent att de sett tecken på att en kollega varit utsatt för våld.

Jämställdhetsmyndigheten listar ett antal varningstecken på att någon på arbetsplatsen kan ha drabbats av våld i en nära relation:

Frånvaro

Personen är ofta frånvarande från arbetet, eller kommer sent.

Förändrad prestation

Personen uppvisar förändringar i arbetsprestationen, till exempel ojämn kvalitet på utförda uppgifter.

Smink

Personen använder ovanligt mycket smink..

Särskild behandling

Personen ber om särskild behandling, till exempel att få gå tidigare från jobbet.

Isolering

Personen isolerar sig och drar sig undan i sociala sammanhang.

Punktlighet

Personen är noga med att alltid komma och gå vid exakt samma tid varje dag

Telefonsamtal

Personen måste ofta ta telefonsamtal eller svara på SMS under arbetets gång.

Det finns inga formella krav på att en arbetsgivare ska agera om den får reda på att en anställd blir utsatt för våld i nära relation.

Det finns dock en ILO-konvention om våld och trakasserier i arbetslivet som även tar upp våld i nära relationer. Regeringen bereder just nu ett förslag om att Sverige ska anta den konventionen.

Almega: Man bör agera oavsett

Men även om det inte finns några formella krav på arbetsgivaren bör man agera, av medmänsklighet. Det säger arbetsgivarorganisationen Almegas HR-chef Jenny Moberg i en artikel på organisationens hemsida.

– Om man som arbetsgivare misstänker att någon utsätts för våld bör man absolut agera. Med utgångspunkt i omtanken om en medmänniska handlar det inte om att kränka någons privatliv. Som arbetsgivare kan du exempelvis fråga hur arbetet fungerar och om det är något som du som arbetsgivare kan göra. Men framför allt, våga fråga om livet i övrigt, hur det står till utanför arbetet, säger hon.

Som exempel på åtgärder som arbetsgivaren kan göra nämner hon möjligheten att anpassa arbetssituationen och rehabilitera, koppla in företagshälsovården eller erbjuda samtalsstöd.