S venska väljare förhåller sig allt mindre till identitet när de röstar. Det gör ut­fallet mindre förutsägbart, men är positivt för alla som önskar att hårt arbete, ­noggranna reformer och ett förtroendeingivande ledarskap ska löna sig i val.

Mellan 1968 och 2018 har ­andelen som identifierar sig med ett parti minskat från 63 till 23 procent, och mellan 1956 och 2018 har andelen som röstar utifrån yrkes­tillhörighet ­eller bakgrund minskat från 51 till 13 procent. 

LO-förbundens stöd till Socialdemokraterna har krympt rejält det senaste decenniet. Från tio till två miljoner kronor på tio år. Det är nu bara 5 av 14 förbund som ger pengar till partiet.

Stödet från LO har minskat

Även stödet från LO har minskat och är nu 6 miljoner. Det totala stödet har därmed halverats från 16,8 till 8,3 miljoner kronor, och utgör därmed runt en tolftedel av partiets valbudget.

Samtidigt fortsätter valkampanjen i eget namn för LO, till stöd för Socialdemokraterna. 

Föreningar ska i grunden vara fria att använda sina pengar som medlemmarna demokratiskt beslutar

Oliver Rosengren

Trots att fackföreningarna minskat bidragen har stödet bland fackföreningarnas medlemmar för bidragen fortsatt minska.

I dag vill bara var femte LO-medlem att LO ska ge pengar till Social­demokraterna, och över hälften svarar tydligt nej på frågan. Inte ens bland de som skulle rösta på Socialdemokraterna finns en majoritet. 

Föreningar ska i grunden vara fria att använda sina pengar som medlemmarna demokratiskt beslutar. Den svenska föreningsdemokratin bygger i regel på att valda ombud samlas till års­möten och fattar beslut som sedan gäller för alla. Föreningsmedlemskap beror oftast på en vilja till engagemang för eller gemenskap kring ett särskilt intresse.

Facket har en särställning i lag

Fackföreningarna har en särställning i lag, där ett medlemskap ger lagstadgade förmåner och särskilda tryggheter på arbetsmarknaden. Arbetstagare utan fackmedlemskap är exkluderade från vissa förmåner. 

Det finns rimligen tre vägar framåt:

  1. Avskaffa fackföreningsrörelsens sär­ställning i lag och gör dem jämställda med resten av föreningslivet.
  2. Inrätta trygghetsanställningar där ­arbets­tagare garanteras samma skydd som ­genom fackmedlemskap, även utan ­medlemskap.
  3. Skydda medlemmarna från att kollektiv­anslutas som sponsorer av enskilda politiska partier, utan att aktivt välja att vara det.

De två första förslagen innebär betydande förändringar i balansen på den svenska arbetsmarknaden. Det kan finnas skäl för båda, men det tredje alternativet är mer tillgängligt och en liknande utformning presenterades 2015 i Storbritannien.

Varje enskild medlem skyddas från att kollektivanslutas som partisponsor: i stället för att kunna välja bort (opt-out), ska medlemmen aktivt behöva välja till (opt-in) att ge en del av sin medlemsavgift till ett parti. 

För att skydda arbetare från att tvingas till att bli partisponsorer och värna legitimiteten för den svenska fackföreningsrörelsen bör en sådan reform förberedas i Sverige.  

  • Oliver Rosengren (M)
    kommunalråd Växjö