”Vi miljöpartister stödjer facket för att slopa karensen”
Ingen blir frisk snabbare av att tvingas välja mellan inkomstbortfall eller att stappla sig till arbetet när man är sjuk, skriver företrädare för Miljöpartiet och Grön ungdom.
Den som är sjuk ska stanna hemma. Det har vi fått lära oss tydligt under pandemin, och det gäller självklart även när det inte råder pandemi. Medan den politiska oppositionen vill införa ytterligare en karensdag för att tvinga sjuka tillbaka till jobbet, vill MP stärka människors möjlighet att tillfriskna i lugn och ro.
Att stanna hemma när man känner sig krasslig minskar smittspridningen och snabbar på tillfrisknandet. Fortsatt arbete, stress och belastning på kroppen förvärrar däremot oftast sjukdomen, vilket gör att det tar längre tid att bli frisk och komma tillbaka till jobbet.
För att sjuknärvaron på arbetsplatserna ska minska måste lagstiftningen stödja människor som behöver stanna hemma vid sjukdom. Vi har ett medlemsbeslut från Miljöpartiets kongress om att helt slopa karensavdraget.
Människors rätt till vila och tillfrisknande är viktigt för att stärka folkhälsan, men även för att motverka utbrändhet och att människor på sikt blir utslitna på grund av sitt arbete.
Slopat karensavdrag minskar klyftorna
Att ta bort karensdagen skulle också innebära en fördelningspolitisk reform. Medan tjänstemän med kontorsarbeten ofta har möjlighet att arbeta hemifrån vid exempelvis förkylning, så har de som jobbar i välfärdsyrkena, i transportsektorn eller i tillverkningen inte samma möjligheter att undvika det inkomstbortfall som karensdagen för med sig.
De som arbetar i yrken där man behöver vara på plats har ofta sämre ekonomi än tjänstemän redan som det är – och dagens system bidrar därmed till att göra ett ojämlikt samhälle än mer ojämlikt.
Att vara hemma vid sjukdom är nämligen kostsamt. Det är långt ifrån alla som har råd att vara utan en dagslön, och de som ofta drabbas av kortvariga förkylningar eller andra sjukdomar kan behöva ta ut många perioder av sjukfrånvaro.
För en barnskötare, ett vårdbiträde eller en industriarbetare kan upprepade karensdagar kosta många tusenlappar.
Systemet med karensdagar har ändrats flera gånger genom åren, senast 2019 då det så kallade karensavdraget infördes. Idag baseras avdraget på en genomsnittlig arbetsvecka istället för den aktuella sjukdagen för att bättre passa dagens arbetsmarknad med många tim- och behovsanställda.
Miljöpartiet vill ändra regelverket nu
Under pandemin slopades karensavdraget helt för att minska smittspridningen. Miljöpartiet menar att det var en lyckad åtgärd, och regeringen har aviserat att karensavdraget nu ska utredas. Det är framför allt för yrken med många mänskliga kontakter där risken för smittspridning är hög som ett slopat karensavdrag ska övervägas i utredningen. Det kan exempelvis röra sig om yrken inom vård och omsorg.
Det är bra, men vi vill gå längre. Flera fackförbund har länge önskat ett slopande av karensdagen. Miljöpartiet ställer sig på samma sida. Men ett starkt motstånd finns i riksdagen, inte minst från de borgerliga partierna.
De senaste åren har Moderaterna, och nu även Liberalerna, velat gå i motsatt riktning och har föreslagit att ytterligare en karensdag ska träda in efter två veckors sjukdom. De vill alltså att det ska kosta mer att vara sjuk länge, och att fler sjuka ska tvingas tillbaka till jobbet.
Miljöpartiet tycker att det är fel väg att gå. Du blir inte frisk snabbare av att tvingas välja mellan inkomstbortfall och att stappla dig till arbetet när du är sjuk.
Vi behöver ta tillvara lärdomar från pandemin. Ett slopat karensavdrag innebär minskad smittspridning, en mer rättvis och hållbar arbetsmarknad och ett tillfrisknande i lugn och ro.
