”Facket måste locka även utrikesfödda”
Att rekrytera fler utrikes födda medlemmar är en ödesfråga för fackföreningsrörelsen. Det gäller särskilt i arbetaryrken, skriver German Bender, Arena Idé.
De senaste femton åren har andelen arbetare som är födda utomlands fördubblats, från 16 till 29 procent. Andelen kommer fortsätta öka under överskådlig tid.
Samtidigt sjunker den fackliga anslutningsgraden. För femton år sedan var den lika hög bland utrikes och inrikes födda arbetare: 77 procent.
Nu har den sjunkit till 64 procent hos inrikes födda och 52 procent hos utrikes födda, enligt statistik som tagits fram av professor Anders Kjellberg åt den fackliga tankesmedjan Arena Idé.
Dubbel negativ effekt
Den negativa effekten på organisationsgraden blir alltså dubbel. De utrikes födda arbetarna blir allt fler, samtidigt som de i lägre utsträckning går med i facket.
Hur kan utvecklingen vändas? För att besvara frågan behöver vi förstå varför färre utrikes födda går med i facket.
En förklaring kan vara att utrikes födda har blivit mindre benägna att gå med i facket av kulturella eller sociala skäl, kanske beroende på vilken bakgrund man har.
Det kan visserligen vara en del av förklaringen, men i så fall en mycket liten del. Om något verkar utrikes födda vara mer välvilligt inställda till facket än inrikes födda.
…osäkra visstidsjobb leder till återvändsgränder och är betydligt vanligare bland utrikes födda.
Stor likheter
I en omfattande enkätundersökning om attityder till facket visade professor Lars Calmfors att det finns stora likheter mellan utrikes födda och unga. Båda grupperna har en positiv attityd till facket och ser ”starkare skäl än andra grupper för att vara fackligt anslutna”.
En annan förklaring kan finnas hos fackföreningsrörelsen själv. Enligt Calmfors studie anger utrikes födda (liksom unga) i högre grad än inrikes födda ”dålig information”, ”arbetskamrater är inte med” och ”inte kontaktad” som skäl till att de inte gått med i facket.
Det är orimligt, här måste facket göra hemläxan. Man måste också bli bättre på att värva och lyfta fram förtroendevalda och ledande företrädare med utländsk bakgrund. Medlemsavgifterna, som många med låga och osäkra inkomster inte har råd med, bör ses över.
Lägre anslutningsgrad
Problemets kärna tycks vara en annan, nämligen utvecklingen på arbetsmarknaden. En norsk studie visade nyligen att den huvudsakliga förklaringen till att utrikes födda har lägre anslutningsgrad är att de befinner sig i branscher och företag med låg organisationsgrad.
Det gäller sannolikt även i Sverige eftersom osäkra visstidsjobb leder till återvändsgränder och är betydligt vanligare bland utrikes födda.
Med rätt insatser och brett ansvarstagande kan utvecklingen vändas.
