”En myt att man ska vila sig frisk från utmattning”
Långvarigt hemmasittande är varken bra för den sjukskrivne individen eller det omgivande samhället, anser Kajsa Dovstad på Timbro.
Kajsa Dovstad.
Sjukskrivningarna för psykisk ohälsa har ökat kraftigt under 2010-talet och var innan pandemin den vanligaste anledningen till sjukpenning.
Tanken är att en sjukskrivning ska göra det lättare att gå tillbaka till arbete – men inte sällan blir resultatet att människor sitter hemma längre än vad de mår bra av.
Det finns en myt om att man kan vila sig frisk från såväl värk som utmattning, depression och ångest. Föreställningen har motbevisats gång på gång, bland annat av en dansk studie från 2013 som undersökte hur olika typer av behandling påverkade återgång till jobb.
Hinder för att börja jobba igen
I studien fick en grupp fokusera på att identifiera relevanta stressfaktorer, förändra sina stresshanteringsstrategier och identifiera hinder för att gå tillbaka till arbetet. Arbetsmängden ökades gradvis och fysisk träning inkluderades i behandlingen.
Hela 67 procent återgick till arbetet efter tio veckor. Efter lika lång tid var endast 36 procent bland dem som fick vårdens vanliga standardlösning – enstaka psykologsamtal – tillbaka på jobbet. Siffran bland dem som inte fick någon behandling alls var ännu lägre: 26 procent.
Långa sjukskrivningar för psykisk ohälsa är i många fall en björntjänst för människor som skulle må bra av att arbeta
Den faktiska ohälsan har dessutom visat sig ha en svag koppling till sjukskrivningstalen. Medan sjukskrivningarna varierat kraftigt under 2000-talet, har befolkningens hälsa snarare stadigt blivit bättre.
Striktare sjukskrivningspraxis ger heller inga negativa hälsoeffekter – tvärtom tyder mycket på att till exempel antalet självmord kan minska om sjukskrivna snabbare återgår i arbete.
Effektiv rehab krävs
För det krävs förstås en mer effektiv rehabilitering. Sjukskrivning måste i högre grad kopplas till aktiv behandling och i mindre grad vara en semi-permanent försörjningslösning.
I Nederländerna nära nog halverades talen efter att företagsläkare fick hand om alla långtidssjukskrivningar. Reformen stärkte relationen mellan den sjukskrivne, läkare och arbetsgivaren; som alla fick starkare incitament att lösa situationen.
Långa sjukskrivningar för psykisk ohälsa är i många fall en björntjänst för människor som skulle må bra av att arbeta.
Som läkare är det frustrerande att inte kunna ge patienterna den vård som bevisligen fungerar. Det är hög tid att reformera sjukförsäkringen.
