Kontrollmyndighet saknar pengar för att stoppa välfärdsfusket
Regeringen vill storsatsa mot välfärdsbrottsligheten. Men myndigheten som ska kontrollera stora delar av välfärden får inte det budgettillskott som den begärt för att klara sitt uppdrag.
Vi klarar inte vårt uppdrag om vi inte får mer pengar. Det är kontentan av det budgetbegäran som Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, lämnade till regeringen i våras.
Myndigheten är en av de viktigaste i kampen mot välfärdskriminalitet och har ansvar för att både utfärda tillstånd till och kontrollera ett stort antal av välfärdens aktörer. Flera av dem, som den personliga assistansen, brukar lyftas som en av de stora riskbranscherna när det gäller brottslighet och fusk inom vård och omsorg.
En annan bransch som Ivo har ansvar för är hemtjänsten. Arbetet och Kommunalarbetaren har i en rad artiklar den senaste tiden berättat om det utbredda fusket inom hemtjänsten och om hur Ivo på flera sätt brister i sitt kontrollarbete. Bland annat har myndigheten missat att flera företag fuskat och gett dem tillstånd att bedriva hemtjänst.
På Ivo är man tydliga med att pengarna inte räcker till för att utföra sitt uppdrag. I sin budgetbegäran till regeringen ber Ivo om en stegvis ökning årligen som uppgår till totalt 100 miljoner kronor år 2024.
Pengarna vill Ivo bland annat använda till att utveckla myndighetens hårt kritiserade datasystem och register och till att göra mer systematiska granskningar av aktörerna i välfärden.
”Resurserna räcker inte för verktygen att uppmärksamma risker innan brister uppstår, oavsett om det gäller vårdskador, tvångs- och begränsningsåtgärder eller oseriösa aktörer på vård- och omsorgsmarknaden”, skriver myndigheten som också slår fast att den saknar den överblick som krävs för att genomföra sitt uppdrag.
Under en presskonferens för några veckor sedan presenterade regeringen en stor satsning mot välfärdskriminalitet. Bland annat ska en ny myndighet upprättas och satsningar presenterades också för flera andra myndigheter som hanterar brottslighet.
I den nya budgeten ökar anslagen till Ivo något. Förutom kompensation för den vanliga pris- och löneutvecklingen höjs budgeten med 13,5 miljoner. Tio av dem ska användas till ett helt nytt uppdrag som Ivo fått: tillsyn av skönhetsbranschen. Kvar blir tre miljoner som regeringen satsar på myndighetens arbete mot oseriösa aktörer i välfärden.
Men Ivo begärde ytterligare 13 miljoner mer för 2022. Ser man några år framåt så växer glappet mellan myndighetens krav och regeringens prognoser. 2023 vill Ivo ha 45 miljoner mer än regeringen planerar för och 2024 är glappet uppe i 79 miljoner.
Ivos generaldirektör Sofia Wallström ger en skriftlig kommenterar till Arbetet om budgetbeskedet:
”De tillskjutna medlen i budgeten är ett välkommet steg men långt ifrån tillräckligt.”
Enligt henne krävs ekonomisk stabilitet för att Ivo ska kunna utföra sitt uppdrag.
”IVO har ett viktigt uppdrag att agera på de största riskerna och bristerna för patienter och brukare i hela landet. För att lyckas med det och samtidigt bidra till en säker och god vård krävs två saker; ett ökat och stabilt förvaltningsanslag samt bättre och effektivare verktyg.”
