”Sverige kan lära av isländsk jämställdhet”
Våra regler är bra, det som brister är tillsynen. Ett certifieringskrav skulle lösa det, skriver Emelie Stark och David Loveday.
Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir och Sveriges statsminister Stefan Löfven.
Principen om lika lön för lika arbete har länge varit en grundsten inom socialdemokratin ocharbetarrörelsen. Redan 1919 ansåg ILO (Internationella arbetsorganisationen) att jämställda löner var en viktig fråga.
Trots detta ser vi i dag, mer än 100 år senare, att personer fortfarande behandlas olika på arbetsmarknaden på grund av kön och att löneskillnader mellan kön fortfarande existerar.
Flera fackförbund vittnar om att arbetet är svårt. Id ag tjänar kvinnor 90,1 procent av mäns lön i Sverige.
Flera orsaker till lönegapet har identifierats: att kvinnodominerade yrken och sektorer har lägre lön, att män är överrepresenterade på chefspositioner och att kvinnor i större utsträckning jobbar deltid.
Oförklarligt lönegap
Men, med alla dessa faktorer inräknade, är fortfarande 4,2 procentenheter av lönegapet oförklarligt.
Vi behöver bemöta samtliga dessa orsaker om vi menar allvar med att vi ska ta tag i problemet. Vi vet vart vi vill, men det finns mycket kvar att göra om vi ska komma dit.
Om arbetsmarknadsparterna inte lyckats utjämna lönegapet behöver vi genom lagstiftning skapa extra stöd.
Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men vi kan hitta andra förebilder nära oss. Vi blickar mot Island, som alltsedan 2009 har varit världens mest jämställda land enligt World Economic Forums årliga Global Gender Gap Reports.
Jämställd lön på Island
Under 2017 röstade Islands Allting igenom ett lagförslag som förpliktigar företag med fler än 25 anställda att årligen införskaffa ett certifikat för jämställd lön.
Om de inte gör detta kan de bli förelagda av Direktoratet för jämställdhet, som motsvarar Sveriges DO (diskrimineringsombudsmannen), att betala böter.
Certifikaten utfärdas av tredje parter enligt bedömningskriterier som tagits fram av en oberoende, nationell standardiseringsorganisation med stöd av både regeringen och arbetsmarknadsparterna.
Lagstiftaren har lämnat över till arbetsmarknadsparterna uppgiften att utöva tillsyn över huruvida arbetsgivare efterlever certifieringskravet, och huruvida de ska anmälas till Direktoratet för jämställdhet.
Sedan 2018 har detta certifieringskrav för jämställda löner – världens första – trätt i kraft i olika faser för olika arbetsgivare, beroende på antalet anställda. De minsta företagen som omfattas av kravet har beretts nästan 5 år att skaffa sitt första certifikat.
Med ett svenskt certifieringskrav skulle berörda arbetsgivare sakna möjlighet att betraktas lagens väletablerade krav på lika lön för lika arbete som något de i praktiken kan välja bort
Brister i tillsyn i Sverige
I Sverige har vi sedan tidigare ett regelverk som på ytan kunde uppfattas lova lika mycket som Islands.
Redan nu förpliktigar diskrimineringslagen arbetsgivare med minst 10 anställda att varje år analysera löneskillnader och eventuella samband med kön.
Det möjliggör att arbetsgivare kan bli förpliktade att lämna DO uppgifter om detta, samt kan behöva betala viten om de inte gör det. Det gäller dessutom en större krets arbetsgivare än Islands krav.
Det som brister här är inadekvata mekanismer för tillsyn och för att genomdriva att arbetsgivarens faktiskt efterlever lagen.
Skyldigheten att dela informationen med DO – och därmed DO:s möjlighet att granska om analyserna gjorts och huruvida arbetsgivarens lönesättningar är jämställda – aktualiseras först om DO riktat en begäran om sådana uppgifter till den berörda arbetsgivaren.
Jämställd lagstiftning behövs
Individuellt riktade informationsförelägganden är ett viktigt medel i DO:s arsenal. Men DO har begränsade resurser och flera andra angelägna områden utöver jämställda löner att bevaka.
En tillsynsordning som är beroende av huruvida myndigheten har tid och resurser och själv väljer att granska en viss arbetsgivare är otillräcklig för att påverka de systematiska löneskillnader som fortfarande präglar arbetsmarknaden.
Svensk lagstiftning behöver kompletteras. Med ett svenskt certifieringskrav skulle berörda arbetsgivare sakna möjlighet att betraktas lagens väletablerade krav på lika lön för lika arbete som något de i praktiken kan välja bort.
Som med all lagstiftning ska de närmare detaljerna naturligtvis vara anpassade för svenska förhållanden. Det är dock hög tid att vi skapar förändring nu.
Vi är stolta över att ingå i ett feministiskt parti där alla ska ha samma möjligheter och rättigheter på alla livets områden, oavsett kön.
Vi ska behandlas som jämlikar. Nu är det dags att ta större steg för ekonomisk jämställdhet.
