”Överge inte kampen för full sysselsättning”
Massarbetslösheten skadar samhället och för att lösa problemen krävs en omläggning av den ekonomiska politiken, skriver Stefan Carlén, Handels, och Christer Persson, fristående utredare.
Även om Sverige i internationell jämförelse har en relativt hög sysselsättning och ett högt arbetskraftsdeltagande är det långt till full sysselsättning.
Arbetslösheten är det stora problemet. Och det är inget nytt efter coronakrisen.
Arbetslösheten har under de senaste 30 åren endast vid tre tillfällen varit nere vid 6 procent – och det vid topparna på högkonjunkturer. Den har också blivit ojämlikt fördelad och slår hårdast mot utsatta grupper på arbetsmarknaden.
I vår nyutkomna bok Sysselsättningskoden beskriver vi de enorma skador massarbetslösheten haft på samhället.
Den har bidragit till social utslagning, försämrad folkhälsa, kriminalitet, försvagade löntagarpositioner, otrygghet på arbetsmarknaden, ojämlikhet, långsiktig försvagning av välfärden, samt varit en grogrund för rasism och främlingsfientlighet.
Misslyckad sysselsättningspolitik
Bakgrunden till den höga arbetslösheten ligger i 30 år av misslyckad sysselsättningspolitik. En passiv finanspolitik har bidragit till lägre efterfrågan, brister i investeringar och välfärd och därmed alltför få jobb.
Samtidigt har arbetsmarknads-, utbildnings- och arbetslivspolitiken fått såväl minskade resurser som en felaktig inriktning.
Det har skapat en stor grupp av långtidsarbetslösa. Detta var ett problem långt före coronakrisen men har givetvis förvärrats genom den.
För att komma tillbaka till full sysselsättning krävs en omläggning av den ekonomiska politiken. Finanspolitiken behöver bli mer aktiv och få större uppgifter än att enbart stödja Riksbankens inflationsmål och bidra till starka offentliga finanser.
Arbetslösheten är det stora problemet. Och det är inget nytt efter coronakrisen
Behov av investeringar
Vi har stora behov av investeringar i infrastrukturen, bostäder, nya kommunala fastigheter som förskolor, skolor, sjukhus samt för att klara klimatomställningen.
Vi har stora behov av att rusta upp välfärden och att satsa mer på en offensiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik.
För att klara detta krävs både en förstärkt efterfrågan i ekonomin och att utbudet av arbetskraft rustas upp. Sverige måste därför tillåta ökad lånefinansiering av investeringar och på sikt höja skattekvoten.
Stramt finanspolitiskt mål
Dessvärre finns signaler om att vi snarast ska återgå till ett stramt finanspolitiskt mål. Men då kan vi glömma ett samhälle med full sysselsättning som präglas av ökad jämlikhet och trygghet på arbetsmarknaden.
Det vore därför en obegriplig hållning för en socialdemokrati som historiskt haft full sysselsättning som centralt mål för politiken.
Redan på 30-talet uttryckte Ernst Wigforss ”Sparsamheten synes plötsligt ha blivit arbetsamhetens svåraste fiende”. Han kritiserade därmed de som inte såg behovet av en expansiv och uthållig finanspolitik.
Arbetarrörelsens två grenar får aldrig överge kampen för full sysselsättning.
