Sverige sviker funkisarna
Med små medel kan fler med funktionsnedsättning komma ut i arbetslivet, skriver Arbetets ledarskribent.
Socialdemokraten Bengt Lindqvist, tidigare ordförande i Synskadades Riksförbund och själv blind, stegade fram till det provisoriska podiet i Scaniarinken i Södertälje.
Det var sent 1980-tal och han var nu statsråd i regeringen som biträdande socialminister.
I Scaniarinken pratade han om vikten av idrott. Men han tog också tillfället i akt att lägga fram en vision om att alla med funktionsnedsättningar skulle komma ut i arbetslivet.
Siffrorna var nämligen genanta. Låga krav på anpassade arbetsplatser och stela regler gjorde att Sverige inte låg mycket bättre till än Europasnittet. Många med funktionsnedsättningar var utestängda från arbetsmarknaden.
Även om följande årtionden medförde förbättringar är bilden av Sverige som ett ickediskriminerande land felaktig.
Enligt nya siffror från Eurofond har i dag en något högre andel invånare med funktionsnedsättning jobb i Sverige än EU-snittet. Men skillnaden är inte stor och varken Sverige eller övriga nordiska länder ligger i toppen.
Vi är alltså inte alls ledande på området.
Bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga var andelen sysselsatta endast 52 procent i Sverige år 2020. Här skiljer bara några procentenheter jämfört med EU-snittet.
Motsvarande andel i befolkningen i stort var 77 procent.
Det finns starka skäl att återuppväcka grundtanken i den statliga utredningen Bortom fagert tal från 2010.
Utredningen slog fast att vi relativt lätt kunde höja sysselsättningsgraden hos personer med funktionsnedsättning genom att ställa högre krav på arbetsgivarna.
Den dåvarande alliansregeringen lade utredningen åt sidan. Under borgerligt styre mellan 2006 och 2013 ökade i stället personer med funktionsnedsättning som varit utan jobb i mer än tre år med hela 57 procent.
I sin rapport Dörrarna stängs innan alla har stigit på konstaterade LO:s tidigare chefsekonom Dan Andersson för några år sedan att de samhällsekonomiska vinsterna blir stora redan med en ganska liten ökning av sysselsättningen hos personer med funktionsnedsättning.
Hans rapport kom strax efter att Riksrevisionen hade konstaterat att mer hjälp till föräldrar med barn med funktionsnedsättningar skulle ge en samhällsekonomisk vinst genom att föräldrarna kunde stanna kvar i arbets-livet.
Att bara 52 procent av personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är sysselsatta är ett misslyckande, speciellt för utsatta LO-grupper.
Efter alla utredningar vet vi vad som behövs för att förverkliga Bengt Lindqvists vision. Det som måste till är viljan.